Dalsland i stort är ett område där det är svårt att locka deltidsbrandmän, men någon numerär hur många som saknas kan inte Tellander uppge.
– Det är fluktuerande i förbundet (Närf). Det fattas ständigt folk, ett par veckor kan det vara Brålanda, sedan kan det justeras där och problemen dyker upp någon annanstans.
Läs också: Brandmän stannar efter nyår
Patrik Tellander menar dock att det är en komplex fråga och att det är många bitar som hänger ihop, förutom glesbygdsförklaringen:
– Svårigheten är egentligen att hitta folk som uppfyller de allt hårdare kraven, att man är fysiskt lämplig och att man klarar svåra situationer, som till exempel trafikolyckor. Det krävs också minst B-, helst C-körkort.
– Det är också tufft att hitta bra huvudarbetsgivare som är välvilligt inställda. Det är vi oerhört beroende av. Du måste ju kunna inställa dig på fem-sex minuter och med allt mer slimade organisationer hos huvudarbetsgivarna, finns det inte mycket marginaler om du måste springa på en sekund och släppa vad du har för händer, fortsätter han.
Många jobbar också på annan ort där de bor, så på det viset är det inte heller lätt att hinna och det påverkar familjelivet.
– Sedan är det klart att de nya ersättningarna spelar roll, när man inte får dubbelt betalt längre och inte är villig att skjuta på sin semester eller ta extra pass utan skälig ersättning.
Att vara deltidsbrandman har förändrats, från att man tidigare ställde upp till att det är mer som ett yrke i sig och kräver oerhörd yrkeskompetens.
– Men jag tycker också att företagen där deltidarna jobbar borde se fördelarna med att ha anställda som kan det här med sjukvård och brandsäkerhet, säger Patrik Tellander.
Läs också:
