Det är mycket brännmaneter just nu.
Det är mycket brännmaneter just nu. Bild: Arkivbild: Laila Ekstedt

Brännmaneterna har kommit ovanligt tidigt i år

På sommaren dyker maneterna upp runt oss när vi badar i havet. Och en del av dem kan brännas riktigt ordentligt. I år är brännmaneterna många – och de har kommit ovanligt tidigt. Men det finns en än mer obehaglig manet som kan komma att dyka upp i svenska vatten i framtiden, menar marinbiologen Björn Källström.

ANNONS

Nu är sommaren här, och värmen gör att ett svalkande havsbad kan locka, men det kan innebära möten med slemmiga saker i havet. Det är manettider i våra badvatten på kusten.

I våra vatten runt Västkusten finns det några olika sorters maneter – vissa mer obehagliga än andra. Den vanligaste är brännmaneten som kan bli upptill en halvmeter i diameter och ha tio meter långa bränntrådar.

Men det är inget mot storleken på de som finns runt Arktis, de kan bli två meter stora och ha 35 meter långa bränntrådar.

Björn Källström marinbiolog på Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium.
Björn Källström marinbiolog på Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium. Bild: Privat

Liten manet

Längs västkusten finns också de mer ovanliga maneterna: blå brännmanet och klängmaneten – som bara är mellan en till två centimeter stor.

ANNONS

Enligt Björn Källström, marinbiolog på Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium, har brännmaneterna kommit ovanligt tidigt i vår och de är många. Detta enligt rapporter de fått in från allmänheten. Men det finns fördelar med mycket brännmaneter, om man inte gillar möta öronmaneter när man tar sig ett dopp– för brännmaneterna äter dem.

– Men när vattnet blir varmare söker sig maneterna djupare ner i havet, som när vattnet blir runt 20 grader, säger Björn Källström.

En nykomling

Klängmaneten blir en till två centimeter stor och hänger mest i ålgräs.
Klängmaneten blir en till två centimeter stor och hänger mest i ålgräs. Bild: Björn Källström/GMBL

En ovanlig nykomling i våra vatten är den lilla klängmaneten. Den hittades på en speciell plats förra året, i Skåpesund som ligger mellan Orust och Tjörn.

– Där var det några badare som brände sig riktigt illa.

De kommer att dyka upp på fler platser längs kusten, men de håller sig i ålgräs, där folk vanligtvis inte badar.

– Det finns ingen anledning att sluta bada på grund av dem.

När på sommaren finns det mest maneter?

– Det beror på hur varm sommaren är, men de brukar finnas mer tidigt på sommaren och på slutet, när vattentemperaturen sjunker igen.

Portugisisk örlogsman finns på bland annat på Kanarieöarna, blir det varmt i haven här kan de komma hit.
Portugisisk örlogsman finns på bland annat på Kanarieöarna, blir det varmt i haven här kan de komma hit. Bild: Eugene Kalenkovich

Det finns ju väldigt farliga maneter utomlands, som folk har dött av vid möten, kan de komma hit?

– I Thailand har folk dött av kubmaneten, men den tror jag inte kommer hit. Men portugisisk örlogsman, som finns bland annat på Kanarieöarna, de kan bränna så mycket att de är farliga och kan ge stora brännskador. De skulle kunna komma hit om vi får varmare vatten på grund av klimatförändringar, säger Björn Källström.

ANNONS

Vid kontakt med maneter är symtomen i första hand:

Rodnad och sveda.

Svullnad.

Klåda och lätt till måttlig smärta som ibland kan bli svår.

Illamående och kräkningar.

Ytliga brännskador.

Det här kan man göra för att lindra:

Det bästa är att skölja direkt i rikligt med vatten, så att bränntrådarna spolas bort. Använd havsvatten i första hand då kranvatten kan göra att mer gift frisätts.

Prova att skrapa bort trådarna med ett styvt föremål med inte alltför vassa kanter, till exempel ett kreditkort, om bränntrådarna inte går att skölja bort. Du kan även dra bort trådar med en bred tejp, exempelvis silvertejp. Rakning med raklödder och hyvel kan också fungera.

Gnugga inte med en handduk.

Skölj med varmt vatten.

Ta smärtstillande läkemedel med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, eller läkemedel med ibuprofen, till exempel Ibumetin eller Ipren.

Om det kliar prova att stryka på lite receptfri kräm eller salva som innehåller hydrokortison på huden.

Källa: 1177 Vårdguiden.

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS