Asylsökande barn har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn som bor i Sverige. I takt med en ökad andel avvisningar och åldersuppskrivningar har barn- och ungdomspsykiatrin inom NU-sjukvården märkt av att fler unga asylsökande nu söker akut hjälp för ångest, oro och självmordstankar. Lars Ahngnell är inte överraskad över utvecklingen.
– Det är stor skillnad nu. I och med det snabba politiska skiftet har många förhoppningar släckts. Samtidigt förlorar barn sina rättigheter och ska bli självständiga över en natt vilket leder till stress och förtvivlan, säger Lars Ahngnell.
NU-sjukvården började redan 2015 förbereda sin verksamhet inför den stora flyktingströmmen. För ett år sedan startade BUP upp en asylgrupp bestående av personer med olika kompetenser, vars uppdrag är att kartlägga resurser och att stötta verksamheten på boenden.
– Hos många barn handlar det om normala reaktioner på en kaotisk situation men kompetensen kan variera mellan olika boenden. Asylgruppens arbete handlar bland annat om att ta fram material med tips och råd, som kan användas bland personal och på boenden, säger Lars Ahngnell.
Inom vuxenpsykiatrin och BUP har extra pengar avsatts till att bygga upp traumateam och personal utbildas inom traumafokuserad kbt-behandling.
– Som det ser ut nu tror vi att 2017 kommer att präglas av avvisningar och åldersuppskrivningar. Förtvivlan växer och den psykiska ohälsan inom den här gruppen kommer att öka.
Har ni de resurser som krävs om antalet barn som söker hjälp hos er blir fler under året?
– Vi har sedan tidigare utmaningar när det gäller tillgänglighet och den ändrade situationen medför givetvis fler utmaningar för oss. Man kan därför inte utesluta att vi kommer att ha ett behov av ytterligare resurser.