Vänder på slantarna. Daniel Berndtsson och Kajsa Andersson läser båda på Högskolan Väst och tycker att det har varit en stor omställning ekonomiskt att bli student – en höjning av studiebidraget vore välkommet. ”Varenda hundra­lapp känns, säger Kajsa”.
Vänder på slantarna. Daniel Berndtsson och Kajsa Andersson läser båda på Högskolan Väst och tycker att det har varit en stor omställning ekonomiskt att bli student – en höjning av studiebidraget vore välkommet. ”Varenda hundra­lapp känns, säger Kajsa”.

De går back – varje månad

Vid årsskiftet höjdes studiemedlet med närmare 1 000 kronor i månaden. Men trots det går genomsnittsstudenten back ungefär 300 kronor varje månad.

ANNONS
|

Den som tar fullt studielån får numera ut 9 948 kronor i månaden.

Men enligt siffror från Sveriges förenade studentkårer (SFS) uppgår levnadskostnaderna till 10 233 kronor – alltså 285 kronor mer. Inte ok, menar SFS ordförande Rebecka Stenkvist.

– Studenter lever fortsatt i ekonomisk utsatthet. Att studiemedlet inte räcker till de vardagliga utgifterna betyder att studenter tvingas jobba extra fastän de redan studerar heltid, säger Rebecka Stenkvist.

På Högskolan Väst har Kajsa Andersson, 23, och Daniel Berndtsson, 20, precis avslutat en tenta när TTELA träffar dem.

De är inne på andra terminen av sex på sin mäklarekonomutbildning. Även de har märkt av den tuffa ekonomiska verklighet det innebär att vara student.

ANNONS

– Ja, man måste hela tiden hushålla med sina pengar. Varje gång man köper något måste man tänka på vad man köper – det billiga eller dyra alternativet. Man får kompromissa hela tiden, säger Kajsa.

– Det känns som att det ofta går lite på sparpengarna. Men då lever man kanske inte på nudlar och kanske går ut och har roligt någon kväll ibland också, men det hör till studentlivet, säger Daniel.

Båda jobbar extra för att få det att gå ihop. Kajsa inom Försvarsmakten och som personlig assistent, Daniel på mäklarfirma samt på Statoil. Båda har också jobbat heltid tidigare och omställningen till studentekonomi har varit speciell, menar Kajsa.

– Ja, det har varit jättekonstigt verkligen. Nu har jag egentligen inga egna pengar som kommer in, ingen stadig inkomst. Allt är lånade pengar förutom ett litet bidrag. Det känns jättemärkligt. Jag vill inte ta av mina sparpengar. De vill jag ha och investera i boende i framtiden. Det känns tråkigt att använda dem under studietiden.

Ser ni fram emot att komma ut ur studentekonomin?

– Ja, det är väl det man har som morot. Anledningen till att man pluggar på högskolan är för att inte bli så ekonomiskt beroende hela tiden utan kunna köpa det man kollar på. Jag jobbade i fyra år och bodde hemma – då hade man ju noll i utgifter. Nu har man nästan en tredjedel av den inkomsten.Sedan har man hyra och mat och allting på det, så det är inte så lyxigt liv man lever, säger Daniel.

ANNONS

Med dålig ekonomi handlar det mycket om val, menar han.

– Mamma har ju sagt att jag inte får köpa danskt och irländsk kött och kyckling och sånt, men det blir ju det ändå, säger Daniel.

Och han får medhåll av sin studiekamrat.

– Ja, man får göra sådana kompromisser ganska mycket. Det har jag också tänkt på. Det är tråkigt. Man vill gärna köpa det bättre alternativet, men det går inte, säger Kajsa.

Sveriges förenade studentkårer, SFS, har varje år sedan 2006 sammanställt en studentbudget. Den är en sammanställning av omkostnaderna under en månad för en student som lever på studiemedel.

Enligt den nya budgeten är utgifterna för en student 10 233 kronor varje månad.

Studielån- och -bidrag uppgår till 9 948 kronor per månad.

Det innebär att varje student går back med 285 kronor varje månad.

ANNONS