– Jag är själv mamma, det räcker.
Cilla Persson gjorde de sista förberedelserna innan hon skulle dyka ner i Bäveån på lördagsförmiddagen. För henne var det självklart att åka från Orust till Uddevalla för att delta i dykningarna efter mördade Wilma Anderssons kropp.
– Det är självklart att man ska hjälpa till. Vi dyker jättemycket och bor på Orust, så det är inte så långt härifrån, säger hon.
Solen sken över dykarna som samlats på Junokajen i Uddevalla. Ännu en gång gick Uddevallaborna samman för att leta efter spår efter 17-åringen. Den här gången med stöd av dykare från hela landet. Den som rest längst åkte knappt 50 mil från Gävle, för att tillbringa lördagen i åns sjugradiga vatten.
– Jag har åkt från Jönköping, så det tog ett par timmar, säger Sebastian Holmgren och imponerades över uppslutningen:
– Det är lite större än väntat. Jag trodde att det skulle vara tio eller 20 personer, nu är vi 80. Det fanns ingen tvekan att åka hit, det var bara att göra.
Bäveån ordentligt genomsökt tidigare
Just Bäveån har varit föremål för ett antal dykningar. Redan i november i fjol sökte polisen med drönare runt ån och eftersökningarna i vattendraget har fortsatt sedan dess.
– Vi har sökt jättemycket i just det området. Egentligen hela Bäveån och upp till Uddevallabron. Vi har sökt i många omgångar med dykare, sonar och Kustbevakningen samt röjdykardivisionen och med polisens dykare, säger Sten-Rune Timmersjö, chef för polisens enhet för grova brott.
– Jag tycker området är väldigt väl genomsökt, men havet är stort och det kan ju ligga något där. Men vi tror inte det.
Samtidigt är han noga med att påpeka att det inte finns några motsättningar och han har full förståelse för att eftersökningarna genomförs.
– Jag har inga problem med det. Jag har pratat med familjen också och jag förstår att de har ett intresse i att hitta hela Wilma, säger Sten-Rune Timmersjö.
”Tycker att man ska hjälpa varandra”
Av lördagens uppslutning att döma finns det fortfarande ett stort engagemang. Förutom dykare ställde lokala företagare upp för att göra sitt i insatsen. Som Patrick Lejon som serverade kaffe till deltagarna.
– Jag tycker att man ska hjälpa varandra. När man ser uppslutningen blir man bara varm, det betyder mycket för mig att göra det här, säger han samtidigt som han serverar en kopp latte macchiato till en sjukvårdare.
– Det var ingen tvekan egentligen, det kändes rätt.
Cilla Persson från Orust tog en sista titt på folkmassorna som samlats på Junokajen.
– Det är fantastiskt, alldeles strålande att så många skulle dyka upp. Det kunde man inte tänka sig.
