Granskning: Lokala skolor har sämst resultat i landet

Elever på två skolor i TTELA:s område har under tio års tid haft långvarigt låga kunskapsresultat, långt under genomsnittet. Skolorna har heller inte fått tillräckligt med stöd av kommunerna för att förändra situationen. Det larmar Skolinspektionen om som granskat flera skolor i Sverige under tio år.

ANNONS
|

Skolinspektionen har granskat 28 skolor i Sverige under tio års tid, gemensamt för alla är att en stor andel av eleverna har gått ur skolan utan fullständiga betyg och att kunskapsresultaten varit bland de lägsta i landet åren 2010-2019.

Två av de 28 granskade skolorna är högstadieskolorna Fuxernaskolan i Lilla Edet och Sylteskolan i Trollhättan.

Enligt granskningen är det långt ifrån självklart att skolans ytterst ansvariga – kommunen eller friskoleägaren – sätter in skräddarsydda insatser för att åstadkomma en förbättring. En tredjedel av huvudmännen har varken nu, eller någon gång under den tioårsperiod som granskats, genomfört riktade insatser.

ANNONS

"Skolor med långvarigt svaga resultat behöver ett starkt stöd från huvudmän för att kunna vända resultat. Ändå kan vi konstatera att skolor med långvarigt låga resultat ofta får samma stöd från huvudmännen som skolor med goda studieresultat”, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo i ett pressmeddelande.

Huvudansvaret hamnar istället på rektor och lärare. Skolinspektionen skriver vidare att huvudmännen därmed missar att arbeta för att alla elever ska kunna lyckas och styr inte mot skolans nationella mål.

Nedskärningar

I rapporten går också att läsa att skolorna i många fall brottas med hög personalomsättning och dessutom får de ett budgetunderskott och sparkrav att hantera. I granskningen ges flera exempel på att rektorer varit tvungna att göra personalnedskärningar på grund av tidigare budgetunderskott.

Många av skolorna i granskningen ligger i anslutning till storstadsområden och hade under läsåret 2019-2020 en hög andel elever med utländsk bakgrund. Där krävs riktade åtgärder.

– Det är väldigt viktigt med språkutvecklande arbetssätt eftersom det på flera av skolorna finns många elever som är nyinvandrade och ännu inte är starka i det svenska språket, säger generaldirektör Helén Ängmo till SVT Västernorrland.

Föräldrarna till eleverna på de granskade skolorna är också oftare lågutbildade jämfört med andra skolor.

De 28 granskade skolorna:

Anneroskolan, Helsingborgs kommun

Bengtsgården, Bengtsfors kommun

Bäckahagens skola, Stockholms kommun

Ersängsskolan 7-9, Umeå kommun

Farsta grundskola, Stockholms kommun

Fittjaskolan Norra Botkyrka, Botkyrka kommun

Fuxernaskolan 7-9, Lilla Edets kommun

Gamlestadsskolan H, Göteborgs kommun

Gullstensskolan 7-9, Gullspångs kommun

Gårdstensskolan, Göteborgs kommun

Hagsätraskolan, Stockholms kommun

Hovsjöskolan, Södertälje kommun

Hökarängsskolan, Stockholms kommun

Karsby International School, Botkyrka kommun

Katolska skolan av Notre Dame, Vår Fru AB

Lillholmsskolan, Stockholms kommun

Maserskolan, Borlänge kommun

Nivrenaskolan, Sundsvalls kommun

Norretullskolan, Kristianstads kommun

Nytorpsskolan, Göteborgs kommun

Ronnaskolan, Södertälje kommun

Sofielundsskolan, Malmö kommun

Stora Sätraskolan, Gävle kommun

Sylteskolan 7-9, Trollhättans kommun

Utmarksskolan, Göteborgs kommun

Viskaforsskolan 7-9, Borås kommun

Västerholms friskola, Västerholms Friskola AB

Vättleskolan, Göteborgs kommun

Källa: TT

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS