Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Martin Alsander, vd på Stampen, tycker inte att Uppdrag gransknings beskrivning är helt rättvisande.

”Mycket kunde ha gjorts annorlunda”

Stampen byggdes med ambitionen att utmana Bonniers. I dag har stora delar av koncernen sålts och redaktionerna på de tidningar som finns kvar är betydligt mindre.

Gårdagens Uppdrag granskning i SVT tecknar en redan känd bild av Stampen, mediekoncernen som, med GP som bas, byggdes upp för att utmana branschjättarna Bonniers och Schibstedt. Det senaste året har flera av de verksamheter som köptes upp sålts för att minska skulderna och förutom tryckerier består koncernen numera i huvudsak ett antal dagstidningar på västkusten.

I tv-programmet berättas det om Hallands Nyheters redaktion, som krympt kraftigt. Så är det också på GP som i dag har drygt 100 anställda journalister, mot nästan det dubbla för tre år sedan.

I Uppdrag granskning görs också kopplingen mellan misslyckade affärer, utdelning till ägarna, bonusprogram till höga chefer och neddragningar på redaktionerna. Martin Alsander, vd på Stampen, tycker inte det är en helt rättvisande beskrivning. Han säger att det i första hand är de strukturella förändringarna i branschen som drivit fram nedskärningarna.

– Med facit i hand kunde mycket ha gjorts annorlunda och jag förstår att man kan reagera på den bild som målas upp. Men dagstidningarna tappar inte i intäkt och resultat på grund av de affärer som gjorts historiskt. Det handlar om strukturförändringar som påverkar allt vi känner till om hur man tjänar pengar på dagstidningsverksamhet, säger han.

Hur oroliga ska läsarna – och vi som jobbar här – vara för att den här utvecklingen fortsätter?

– Det är en oro som alla inom media delar i dag. Annonsintäkterna sjunker ganska kraftigt. Ska man ha en stabil affär framåt och göra en bra produkt så måste man förr eller senare vända den utvecklingen.

Sedan Martin Alsander tillträdde som vd för ett år sedan har fokus legat på att vända utvecklingen från ett läge där man ”kunde betala räntor, men inte mycket mer” till ett där långivarna inte pressar på och där den egna handlingsfriheten är större.

– Ska man beklaga sig över någonting så är det att vi tappat något år eller två på grund av den finansiella situation vi befunnit oss i. Vi har fått ägna mer tid åt att storstäda balansräkningen och organisationen och inte lägga så mycket tid på utvecklingen. Nu är det full fokus på att jobba in nya intäkter, säger han.

Hur beskriver du Stampens läge i dag?

– I min värld har det varit ett väldigt framgångsrik år. Vi lyckades faktiskt mer än halvera bankskulden från en miljard kronor till strax under en halv miljard. Samtidigt har vi lyckats med att lyfta resultatet från i princip noll 2013 till en operativ vinst på ungefär 100 miljoner kronor 2014, säger han.

Samtidigt vittnar fackklubbarna om att personalen tagit stryk. Hur tar ni hand om det?

– Jag har full förståelse för det och det är klart att det gäller för oss som ledning att plocka upp det här på ett snabbt sätt och stötta så gott vi kan. Det bästa vi kan göra är att skapa förutsättningar för en rolig arbetsplats och roligt blir det ju först när man känner att det går bra för företaget och man kan utveckla sina idéer. Det är den situationen vi försöker bygga.