Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Dags att tömma sparbössan? Januari kan vara en ekonomisk prövning efter julens excesser.

Nu väntar dryg fattigmånad

Koka soppa på hummerskalen från nyår, sälj oönskade julklappar och ta med matlåda till jobbet - det är tre tips för att klara den ekonomiska snålblåsten i januari. Samtidigt gnuggar pantbankerna nu händerna av förtjusning.

"Då rullar det stora vemodet in och från havet blåser en isande gråkall vind". Kompositören Ted Ströms bevingade rad skulle kunna vara en passande beskrivning för våra konsumtionskänslor i januari, den traditionsenliga "fattigmånaden" i Sverige. Enligt nya siffror från betalkortsföretaget Visa spenderar genomsnittssvensken 11 procent mindre i januari än under en vanlig månad.

När TTELA ger sig ut på stan och tar januaritempen på Trollhätteborna är det flera som uppger att de håller igen lite på inköpen, men utan att känna sig fattiga. Ett exempel är Gösta och Gun Eriksson.

– Nu har man ätit så gott och tomten har delat ut klappar till höger och vänster, så då känns det skönt att inte handla något alls ett tag, tycker Gösta.

– Jo, men vi är ju ganska lyckligt lottade och har aldrig haft svårt att betala räkningarna, menar Gun.

Och det är väldigt naturligt att känna som Gösta och Gun, menar Bodil Hallin, familjeekonom på Ikano Bank.

– Vår konsumtion når ju en årlig topp under julhandeln i december och då är det inte konstigt att pengarna sedan tryter i januari. Att man tar det lugnt med konsumerandet efter alla julklappar är ju ganska sunt, säger hon, men lägger snabbt till:

– Det är stor skillnad på att tillfälligt ta det lite lugnare med konsumtionen jämfört med att ha svårt att betala räkningar och köpa mat. En väldigt tajt januaribudget är ett tecken på att man saknar buffert i sin ekonomi.

Bodil Hallin nämner en undersökning från förra året som visade att runt 18 procent av svenskarna uppgav att man inte skulle klara en oförutsedd utgift på 10 000 kronor utan att ta lån.

– Det är givetvis inte bra. Men det klart bättre än hur det såg ut i övriga Europa, så vi ligger relativt stabilt till ändå.

Snålmyntet i januari har samtidigt två sidor och den enes nöd är utan tvekan den andres bröd. Pantbankerna njuter nu nämligen av årets särklassigt bästa månad.

– Vi har ungefär 20 procent mer att göra i januari än normalt och guld är det klart vanligaste som folk pantar, uppger Peter Sundström, vd på Pantbanken Sverige.

Pant i all ära, men enligt Bodil Hallin bör en skraltig privatekonomi förbättras genom många små steg i rätt riktning, "lösningen är inte att genomföra någon plötslig chock för den egna plånboken".

– Lyckas du spara undan kanske tre hundra kronor varje månad fram till nästa år har du 3600 kronor och bara där kanske skillnaden ligger när det blir januari 2016.

Och hur ser sparmöjligheterna ut under 2015 för genomsnittsvensken?

– Alla med jobb och bolån får det bättre i år än förra året, så generellt bör möjligheterna att stärka privatekonomin vara god. Efter att regeringens budget föll uteblir vissa förbättringar för bland annat pensionärer, men det är ändå ingen grupp som får det sämre i år.