Arkivbild.
Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Oskyldigt häktad begär 19 miljoner i skadestånd

Det uppmärksammade fallet när en 24-årig kvinna i Grästorp försvann och sedan hittades död, leder nu till att den man från Uddevalla som felaktigt anklagades för människorov och mord begär ett skadestånd på totalt 19 miljoner kronor.

ANNONS
|

När kvinnan försvann i Grästorp på alla hjärtans dag blev den Uddevallabo som tros ha träffat henne sist snabbt polisens huvudfokus. Han häktades först misstänkt för människorov och sedan för mord.

Efter knappt fyra veckor avskrevs alla misstankar mot mannen samma dag som Amela Kalac upphittade kropp identifierades.

– Jag vågar fortfarande inte gå ut, sade den frisläppte mannen i en intervju med tidningen cirka sju veckor efter att ha blivit frisläppt.

Uddevallabon, som drev en restaurang, var anhållen och häktad mellan 15 februari och 14 mars. I ansökan om ersättning framgår att beloppet 15 miljoner kronor avser lidande. Utöver detta yrkas också på 3,8 miljoner på grund av förlorad arbetsförtjänst.

ANNONS

Experten: ”Det låter oväntat”

Endast i mycket sällsynta fall där livstidsdömda personer har beviljats resning och släppts kan Mårten Schultz, professor vid Juridiska fakulteten på Stockholms universitet, påminna sig om att ersättningar på liknande nivåer har beviljats.

– Det låter oväntat, är hans första kommentar när tidningen får kontakt på fredagseftermiddagen.

Förekommer att JK gör undantag

För den så kallade lidandeersättningen gäller i regel betydligt lägre belopp där Justitiekanslern (JK) utgår från en praxis.

– Den är väldigt mycket lägre än det här beloppet. Men sedan förekommer det också att JK gör undantag från praxis, säger Mårten Schultz.

Enligt JK:s hemsida handlar lidande i det här sammanhanget bland annat om ”de känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande får antas innebära”.

Praxis: 30 000 kronor första månaden

I normala fall bestäms ersättningen till 30 000 kronor för den första månaden och ökar sedan ju längre tiden går.

Tidigare, åtminstone fram till 2012, fanns det en möjlighet för oskyldigt frihetsberövade att få högre ersättning på grund av publicitet.

– Men det finns inte längre något sådant mediapåslag, säger Mårten Schultz.

Till skillnad från ersättningen för lidande, som är mer av en bedömningsfråga, måste den sökande styrka sina anspråk för förlorad arbetsförtjänst eller påverkan på egen näringsverksamhet med till exempel intyg från arbetsgivare eller annan dokumentation.

ANNONS
comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS