Tonfisken tillbaka i Västerhavet – spåras med satelliter

Efter att ha varit försvunna i decennier har 300 kilo tunga rovfiskar börjat återvända till Västerhavet. Nu spårar forskarna jättedjuren med satelliter för att ta reda på hur de rör sig. Förhoppningen är att fisken, som är åtråvärd både som matfisk och sportfiskefångst, är tillbaka för att stanna.
– Det vi ser nu, de sista åren, är det gamla normala, säger SLU-forskaren Andreas Sundelöf.

ANNONS
|

Den blanka stjärtfenan slår hårt mot den grå plastrutschkanan i aktern på båten Sea4fun.

– Krok lös, ropar Petter Lundberg samtidigt som han håller en slang med saltvatten in i det svarta gapet.

En liten turkos tyglapp ligger över ögat på den silvriga cirka 300 kilo tunga och 2,76 meter långa tonfisken. Genom käken sitter en gaff – en kraftig krok. På sidan av den kompakta perfekt strömlinjeformade kroppen trycker Andreas Sundelöf in två fästen till en grå cylinder och sätter sen fast en mindre plastmarkering.

Ett pyttelitet stycke av en fena klipps av och en bit vävnad mindre än en ärta trycks ner i en plastbehållare. Sen får fisken, som döpts till Owen, glida ner i vattnet igen och släppas fri av Gustav Hellström.

ANNONS

Allt är över på mindre än två minuter.

Det blev den sista av de 48 blåfenade tonfiskar som fick en satellitmärkning av Andreas Sundelöf, Gustav Hellström och Petter Lundberg under årets cirka två veckor långa märkningsperiod. De är forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och hoppas kunna spåra tonfiskarnas rörelser det kommande året. Ytterligare 130 fiskar märktes av danska forskare i samma veva.

– Det är ett kraftfullt möte. Vi har sällskap med den här fisken en kort stund, som vi sen släpper i väg och som blir sin egen datainsamlare. I efterhand kan vi tolka vad just den fisken har haft för sig, säger Andreas Sundelöf från en av bänkarna i aktern som hävs upp och ner med vågorna.

”Det gamla normala”

Arkeologiska fynd pekar på att tonfisk har migrerat till Västerhavet åtminstone sedan Stenåldern. Men på grund av ett stort intresse för de stora rovfiskarna, från både kommersiella fiskare och fritidsfiskare, sjönk mängden tonfisk mellan Sverige och Danmark till nästan noll på 60-talet.

Andreas Sundelöf är fiskeriforskare på SLU Aquas havsfiskelaboratorie i Lysekil och har varit en del av märkningsprojektet sedan det startade.
Andreas Sundelöf är fiskeriforskare på SLU Aquas havsfiskelaboratorie i Lysekil och har varit en del av märkningsprojektet sedan det startade. Bild: Jonas Lindstedt

Men den trenden ser nu alltså ut att ha vänt. Vuxna fiskar har börjat söka sig tillbaka. Andreas Sundelöf pekar på att kvoter, viktgränser och bättre kontroll på illegalt fiske har kommit till rätta med överfisket på beståndet.

– Det vi ser nu, de sista åren, är det gamla normala. För drygt tio år sedan skruvades fiskeriförvaltningen i Atlanten för tonfisk om kraftfullt och det fick väldigt positiva effekter.

ANNONS

Enligt data från Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten, Iccat, stiger kurvan för antalet vuxna fiskar som förökar sig brant uppåt. Andreas Sundelöf beskriver det som att arten studsat tillbaka efter några mörka decennier.

– Förhoppningsvis är detta inte en dagslända utan ett mönster som fortsätter.

Simmar mot Europa eller Mexiko

Owen simmar ut i området Gropen, en djup del av Skagerrak någonstans mellan Sverige, Norge och Danmark. Han förväntas lämna Skagerrak under hösten, kanske simma upp mot norska kusten och ut i Nordsjön. Därefter antingen ut i Atlantens nordöstra delar i riktning mot Nordamerika, eller söderut, ner mot Biscayabukten via den irländska kusten och vidare in i Medelhavet för att fortplanta sig. Eller så ratas passagen förbi Gibraltars höga klippor för Atlantvattnet kring Azorerna och Madeira.

Satellitmärkningen av tonfisk i Skagerrak påbörjades för fem år sedan och de första resultaten har precis publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Report. Utöver migrationsrutterna i Atlanten och Medelhavet pekar forskningen också på att tonfisken väljer att återvända till de nordiska vattnen efter ett år.

Två av de 18 tonfiskar som taggades i första vändan, 2017, gick att följa i ungefär ett år, medan resten av satellitmärkningarna släppte fiskkropparna och flöt upp till ytan för att sända iväg data i förtid. Men signalerna på att fiskarna återvänder till Västerhavet har förstärkts under åren sedan dess, berättar Andreas Sundelöf, som är en av forskarna bakom rapporten.

ANNONS

– Den är här under några månader som besökare. De är varmblodiga, har hög metabolism och omsätter mycket energi, så det är klart att de äter en hel del födofisk när de är här, som sill, makrill, näbbgädda och bläckfiskar, säger han och tillägger att det är för tidigt att säga vilken påverkan artens återkomst kan ha på ekosystemet.

Till skillnad mot sportfiskare ser forskarna hellre mindre fiskar på kroken än större, det skulle nämligen vara tecken på att flera kullar börjat dyka upp i Västerhavet – och att det inte enbart handlar om några fåtal som hittat tillbaka och därmed kanske försvinner igen.

– I dag bedöms fisket vi har som hållbart. Beståndet har haft en gynnsam tillväxt de senaste tio åren. Den tillväxten skulle kunna fortsätta. Samtidigt ökar intresset för arten, det är något man får hålla i minnet – att förvaltningen av arten måste fortsätta, säger Andreas Sundelöf.

Kan det vara så att beståndet inte vuxit utan enbart flyttar sig längre norrut igen på grund av klimatförändringarna?

– Nej, allt tyder på att beståndet vuxit. Kanske klimatförändringar, men framförallt god tillgång på bytesfisk, är troligen det som lockat upp tonfiskarna till oss igen. I kombination med hög överlevnad, det vill säga mindre fiske, säger Gustav Hellström.

ANNONS
Gustav Hellström, fiskforskare på Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå, har radiokontakt med en av fiskebåtarna som har fått en tonfisk på kroken.
Gustav Hellström, fiskforskare på Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå, har radiokontakt med en av fiskebåtarna som har fått en tonfisk på kroken. Bild: Jonas Lindstedt

Ingen svensk fiskekvot

I dag har Sverige ingen kvot för att fiska atlantisk blåfenad tonfisk, även om tonfisken till viss grad får förekomma som bifångst. Danmark har bytt till sig en kvot på cirka fem ton för i år – och Norge har en kvot på cirka 300 ton. Totalt får 36 000 ton fiskas upp i år av arten.

I dag vet inte forskarna hur många fiskar det är som återvänder till Västerhavet, men Andreas Sundelöf uppskattar att det åtminstone handlar om tusentals individer.

Kan det bli svenskt tonfiskfiske för matproduktion framöver?

– Det är inte ett mål för det här projektet, som handlar om att stärka förvaltningens vetenskapliga underlag. Det pågår ett stort fiske på blåfenad tonfisk i dag som är internationellt reglerat. Om Sverige väljer att ge sig in i internationella förhandlingar om fisket så är det myndigheternas ansvar.

Tonfisken Owens uppskattade vikt ropas ut över relingen till fiskebåten Pink lady, en av de femtiotal svenska fritidsfiskebåtar som forskarna har till sin hjälp för att få upp de stora rovfiskarna till ytan. De danska forskarna har ännu fler sportfiskare till sin hjälp.

– Det tog tre timmar och fyrtiofem minuter att få in den, ropar Roberth Hellberg tillbaka.

Han är kapten och en av de tio män på båten som knyter nävarna i luften och jublar över fångsten. Roberth Hellberg skakar en champagneflaska och sprutar över sportfiskarna i rosa matchande fisketröjor. Det påminner om ett Formel 1-firande – men bland stabila fiskespön och efter ett race mot en av världens snabbast simmande fiskar snarare än sexcylindriga turbomotorer.

ANNONS

Det är inte bara forskarna och det kommersiella fisket som är intresserade av de blåfenade tonfiskarna. Roberth Hellberg berättar att det här är den största tonfisken hans team fått upp under åren de stöttat SLU-forskarna. Samtidigt får de njuta av ett fiske som annars är förbjudet.

– Vi fiskar världens starkaste fiskar i svenska vatten. Du kan jämföra det med att bestiga Mount Everest, inget är högre på hela jorden. Det här är the kings of the oceans. Världsklass!

LÄS MER:Ny mygga hittad i Västsverige – orsakat dödsfall i Europa

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS