Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Undersköterskor i Västra Götalandsregionen får höjda löner

När sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker i regionen nyligen fick ett lönelyft blev undersköterskor utan. Men nu är de en av flera yrkesgrupper som får en högre lön – trots allt. Det står klart sedan oppositionen gjort gemensam sak och kört över det grönblåa regionstyret.
– Man kan inte göra på det sättet, att man ger till några och utesluter andra, säger Helén Eliasson (S).

De grönblåa partierna (M, C, KD, L och MP) som styr Västra Götalandsregionen presenterade tidigare i våras en särskild lönesatsning för att stoppa personalflykten från dygnetruntvården.

Sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker får genom den ta del av 133 miljoner kronor i år, motsvarande ett lönepåslag på 1 511 kronor per anställd och månad.

Bra, men inte tillräckligt, menar S, SD och V som på tisdagen fick igenom ett förslag om att avsätta ytterligare 117 miljoner kronor. På så vis kommer lönerna också att höjas med motsvarande belopp för undersköterskor, skötare och ambulanssjukvårdare i dygnetruntvården.

Klaavuniemi (SD): ”Likabehandlingsprincip”

De grönblå kallar i ett pressmeddelande satsningen för ”oansvarigt och oseriöst valfläsk”. Sverigedemokraternas gruppledare Heikki Klaavuniemi tycker att det är ett konstigt resonemang.

– Varför är det viktigt att bortprioritera yrkesgrupper som de facto också ställer upp och jobbar hårt inom 24/7-verksamheten? Det får vara någon form av likabehandlingsprincip, man kan inte bara peka ut några grupper.

Fackförbundet Kommunal, som bland annat representerar de yrkesgrupper som nu också får höjda löner, var inne på samma linje och kom med hård kritik när det ursprungliga förslaget lades fram.

Heikki Klaavuniemi (SD) politiker Västra Götalandsregionen regionråd.
Heikki Klaavuniemi (SD) menar att de årliga löneförhandlingarna också är viktiga: ”Men med handen på hjärtat så krävs det att det finns pengar i systemet om de förhandlingarna ska bli lyckade, och det säkerställer vi nu.” Bild: Maja Nilsson

Läkare är en yrkesgrupp som emellertid inte heller ingår i den utökade satsningen. Enligt Heikki Klaavuniemi handlar det om att de inte är schemalagda på samma sätt som övriga yrkesgrupper i dygnetruntvården.

Regionen gör plusresultat

Tjänstemännens utredning kom fram till att en utökad satsning på fler yrkesgrupper inte ryms i budgeten – men oppositionen driver ändå igenom satsningen med argument som att VGR gör stora plusresultat och att partierna själva avsatt plats i sina budgetar för 2023.

Moderaternas gruppledare Lars Holmin pekar dock på att man behöver se till helheten, i ett läge där regionen bland annat nyligen fick veta att man kommer behöva hantera kraftigt höjda kostnader för pensioner.

– De här pengarna finns inte, de får vi plocka fram innevarande år och ta av resultatet, säger Lars Holmin.

Holmin (M) saknar förklaring till varför

Han menar att det ursprungliga förslaget från de grönblå var till för att kunna stärka bemanningen av de yrkeskategorier där det i dag råder störst brist, så att fler vårdplatser kan hållas öppna.

Lars Holmin, regionråd, VGR Moderaterna, Västra Götalandsregionen politiker.
"Det vi tycker är oansvarigt är att man gör satsningen utan att egentligen kunna förklara varför”, säger Lars Holmin (M). Bild: Peter Wahlström

Är det dåligt att fler yrkesgrupper får höjda löner?

– Det är väl helt okej, bara man kan finansiera det och ha en förklaring till varför. Vi har generellt sett ett system där arbetsmarknadens parter sköter lönesättningen i ordinarie avtal, och det ska mycket till innan politiker går in och petar i det. Då har vi en bild av att man också ska veta vad man vill uppnå, när man väl går in och petar.

Eliasson (S) vill vara proaktiv

Socialdemokraternas gruppledare Helén Eliasson menar att det inte är rimligt att exkludera vissa grupper, om man från politiken alls ska göra särskilda lönesatsningar på det här sättet.

– Det är inte bra arbetsgivarpolitik om man ska vara Sveriges bästa arbetsgivare.

De grönblå menar att det är större problem att rekrytera och bemanna med de yrkeskategorier de vänder sig till?

– Det är helt rätt, men vi ser grupp efter grupp tillkomma och då måste man vara proaktiv. Man kan inte vänta tills det inte finns personal att rekrytera. Det är de som de har gjort fel i åtta år, nu står de här och man har inte sökande på tjänster eftersom man har drivit en alldeles för dålig arbetsgivarpolitik.