Sjukhusen blöder pengar – beror inte på inflationen

Personalstyrkan behöver bli mindre – och vårdkapaciteten större. Det är slutsatser när sjukhusen i Västra Götaland redan efter februari ligger back nästan en halv miljard kronor.
Regionpolitiker vill nu att regeringen mildrar konsekvenserna, med hänvisning till inflationen. Men ekonomidirektören menar att de stora minusresultaten främst har andra förklaringar:
– Vi kan inte skylla på inflationen, säger Ann-Charlotte Lilja Järnström.

ANNONS
|

Sahlgrenskas besked om att man redan ligger 200 miljoner kronor back mot budget, har väckt reaktioner. Men sjukhuset är inte ensamt.

Samtliga fem sjukhusområden i Västra Götaland blöder nämligen pengar. Sammanlagt ligger de back 459 miljoner kronor mot den redan underbalanserade budgeten – endast två månader in på året.

– Det är väldigt bekymmersamt med deras resultat, säger Ann-Charlotte Lilja Järnström, ekonomidirektör i Västra Götalandsregionen.

Extrapengar i budgeten räcker inte

Sahlgrenska universitetssjukhusets ordförande Cecilia Dalman Eek (S) har beskrivit läget som en ”inflationskris” och vädjat om mer pengar från regeringen. Regionstyrelsens ordförande, Helén Eliasson (S), är inne på samma spår.

ANNONS

– Jag tror inte att någon region kommer ha en budget som går ihop sig det här året, när man ser hur utvecklingen ser ut. Bakgrunden är självklart väldigt mycket inflationen, som sticker i höjden. Vi har också pensionsavsättningarna, som är 4,8 miljarder större 2023 jämfört med 2022.

Socialdemokraterna styr sedan valet regionen tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Med tanke på att sjukhusen redan ligger en halv miljard back: Missbedömde ni läget med er tilläggsbudget?

– Jag trodde nog inte att kostnadsutvecklingen skulle vara riktigt så negativ som man ser nu. Vi gjorde en budget där vi underbalanserade för att möta de utmaningar vi såg, och lade tre procent mer till sjukhusen, vilket var en förstärkning de inte fått de senaste åren. Men det räcker inte, säger Helén Eliasson.

Helén Eliasson (S), regionstyrelsens ordförande i Västra Götaland, intervjuas med diktafon.
"Det är ett allvarligt läge, men vi måste också göra långsiktiga bedömningar, så att vi inte gör kortsiktiga besparingar som på sikt ger en sämre verksamhet”, säger Helén Eliasson (S), regionstyrelsens ordförande i Västra Götaland. Bild: Filip Powidzki Casserblad

Vad ska ni göra nu då?

– Det vi gör först är att regiondirektören har i uppdrag att återkomma med en analys, utifrån årets första två månader. Sedan förväntar jag mig självklart också att regeringen tar sitt ansvar, när vi nu har en vårproposition som kommer, så att man inte lämnar regionerna i sticket utan hjälper till.

Ministern: Inte möjligt med akutlösningar

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har dock inga besked om nya statliga medel till sjukvården.

ANNONS

– Jag är medveten om situationen, men det är inte möjligt för regeringen att komma med akutlösningar som spär på inflationen, utan vi måste medverka till en fortsatt försiktig, återhållsam budgetsituation för att få ner räntorna, säger hon.

Ska regionpolitikerna sluta hoppas på något ekonomiskt stödpaket inom kort?

– De fick ett rejält ekonomiskt stödpaket i höstens budget, och jag tänker att man i första hand får se till att använda de pengarna på ett klokt sätt. Sedan tittar man på vad man själv har. Det är bara ett par månader in på det här budgetåret, så man får bedöma hur man kan använda tidigare överskott och hantera det i övrigt, säger sjukvårdsministern och fortsätter:

– Fortsatt gäller målet om att vi behöver öka vårdkapaciteten. Då måste man jobba på många olika sätt, både för att hantera kostnader man inte kan rå på – som är inflationsbundna – men också de pensionskostnader man har. Sedan får man se vad man i övrigt kan göra med saker som är mindre viktiga, som att minska administrationsbördan som inte är vård- och patientnära.

Acko Ankarberg Johansson, Kristdemokraterna, sjukvårdsminister i regeringen på presskonferens.
Samtidigt som de ekonomiska problemen menar sjukvårdsministern att vårdkapaciteten måste öka: ”Det är min bedömning att det är görbart, utifrån den situation som vi har. Inte minst mot bakgrund av de rekordöverskott som regionerna har haft", säger Acko Ankarberg Johansson. Bild: Lars Schröder/TT

Regionerna har haft stora statsbidrag

Regionens pensionskostnader har ökat kraftigt i år till följd av nya avtal högre löner under pandemin samt inflationspåverkan i prognoserna, konstaterar ekonomidirektören Ann-Charlotte Lilja Järnström. Men hon är också tydlig med en annan sak gällande sjukhusens röda siffror:

ANNONS

– Inflationen har inte så mycket med detta att göra. Det har inte visat sig i våra verksamheter ännu, så vi kan glömma att skylla på inflationen. Det är inte därför vi har problem med ekonomin.

Att sjukhusen redan efter februari ligger nästan en halv miljard kronor back har i huvudsak andra förklaringar, menar Ann-Charlotte Lilja Järnström.

– Det beror främst på att vi har för stor kostym i förhållande till de intäkter vi har. Vi har haft väldigt höga intäkter i några år genom statsbidrag, och framför allt var det väldigt dopat av covid-statsbidragen.

Beskedet: Antalet anställda behöver minska

Enligt ekonomidirektören har sjukhusen för många anställda i relation till skatteintäkterna och statsbidragen man nu får.

– Vi kommer behöva ta bort medarbetare helt enkelt, för att komma ner i kostnad, säger Ann-Charlotte Lilja Järnström, som också menar att produktiviteten måste öka.

Så antingen är sjukvården underfinansierad eller ineffektiv?

– Precis så är det, antingen underfinansierad eller ineffektiv. Sedan kan inte jag säga hur stor andel det ena eller det andra är, men vi jobbar med våra analyser och sjukvården jobbar med sina åtgärdsprogram.

Sjukhuset Alingsås lasarett, tillhör Sjukhusen i Väster.
Sjukhusen i väster – som består av sjukhusen i Alingsås, Angered, Frölunda, Högsbo och Kungälv – ligger mest back sett i relation till omsättningen. Avvikelsen är på minus 65 miljoner kronor efter februari, vilket motsvarar hela 12,4 procent av omsättningen. Bild: Katrin Niklasson

Sjukhusen ansvarar för att hålla budgeten, och arbetar nu alltså med att ta fram olika åtgärder för att sänka kostnaderna. Ann-Charlotte Lilja Järnström menar att det också kan handla om att genomföra åtgärder regionalt och strukturellt.

ANNONS

– Det går inte att hämta hem så här mycket pengar utan att göra strukturella förändringar, det vill säga ta bort utbudspunkter eller kanske bli ännu snabbare i omställningen som gör att det kan bli digital vård i stället för fysisk och sådana saker.

Besparingar gjordes inför 2023

Inför 2023 genomförde sjukhusen besparingar, genom så kallade åtgärdsprogram, för att klara årets budget. Men det ser alltså inte ut att ha varit tillräckligt.

– Man har kanske missbedömt situationen helt enkelt.

VGR:s ekonomidirektör Ann-Charlotte Lilja Järnström.
VGR:s ekonomidirektör Ann-Charlotte Lilja Järnström. Bild: AnnaCarin Isaksson

Vad kan man ha missbedömt, om det inte är inflationens fel?

– Delvis tror jag att vi har haft åtgärdsprogram även tidigare år, men man är inte så snabb i att få effekt av dem. Sedan tror jag att vi behöver prioritera; vi kan inte göra allt.

Enligt ekonomidirektören är det väldigt viktigt att vända utvecklingen nu. Om minusresultatet blir ännu större än de −1,4 miljarder som redan är budgeterade kommer det att få konsekvenser.

– Vi får dra ner på verksamheten, så det blir sämre service till invånarna. Jag kan inte se att det inte får sådana effekter. Men man kan då få annan typ av service och vård, som kan vara lika bra men annorlunda.

Beskedet från Helén Eliasson (S) är att hennes rödgröna styre ska återkomma med hur situationen ska hanteras, när de fått bättre underlag och analyser från sjukhusen.

ANNONS
comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS