- Jag har ju förhoppningar och förväntningar om att det ska bli något mer. Men på vilken nivå, det får vi se, säger Bydén under Almedalsveckan i Visby.
ÖB har begärt 6,5 miljarder kronor i höjda anslag för 2018–2020 för att nå upp till den inriktning riksdagen beslutat om till och med 2020. Därtill kommer en hemlig summa mot brister som Försvarsmakten inte vill avslöja.
En ny anslagshöjning kan komma redan i höstens statsbudget för 2018. Regeringen och de tre borgerliga partierna i försvarsgruppen, som står bakom den försvarspolitiska inriktningen, förhandlar nu om nästa års anslag men enligt olika medieuppgifter kan de inte enas. Nio miljarder kronor behövs enligt uppgift till Försvarsmakten och en miljard till de civila myndigheter som ska börja bygga upp ett totalförsvar för krig.
Surt efter
Bydén vill inte bekräfta några summor, och betonar att han inte ställer några krav.
- Men som expertmyndighet har vi gett dem bästa möjliga underlag vi kan ge just nu i den omvärldssituation vi lever i för att faktiskt kunna öka den militära förmågan.
Han understryker också flera gånger att det inte är någon tvekan om att surt kommer efter om det inte klirrar in pengar, till bland annat mer personal, materiel och kvalificerade övningar.
- Tillskotten skulle vara mycket bra och skulle inte bara möjliggöra att vi går framåt i en säkrare takt utan också att vi undviker negativa konsekvenser efter 2020.
- Efter 2020 viker vår militära operativa förmåga om inte ekonomi tillförs. Det är sant och det är kommunicerat, fortsätter Bydén.
"Är planen"
Han pekar också på att Försvarsmakten gör allt för att smidigt och snabbt lösa sina uppgifter. Där ingår bland annat att återetablera sig på Gotland tidigare än vad som först var planerat, att ha aktiva utlandsstyrkor, samarbeta med en lång rad andra aktörer samt att bidra till att bygga upp totalförsvaret.
Men Bydén säger också att Försvarsmakten under några år har skjutit på investeringar och skalat av det som inte för dagen är absolut nödvändigt, och att det ger god effekt till 2020.
- Vi bygger en starkare försvarsmakt. Vi blir mer robusta men mer är att vänta – och det är ju det som är planen.
TT: Och vad händer om du inte får pengarna?
- Det är mitt uppdrag att klara av den här uppgiften, på den givna ekonomin, svarar Bydén.
Den så kallade försvarsgruppen består av försvarspolitiker från Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna.
Enligt medieuppgifter behöver nu Försvarsmakten nio miljarder kronor för att inte tappa förmåga efter 2020, och en miljard behövs till de civila myndigheter som ska börja bygga upp ett totalförsvar för krig.
Gruppen har förhandlat under våren och början av sommaren. Trots det har man inte kommit fram till nya anslagsökningar. Under sommaren blir det paus i förhandlingarna, fram till augusti.
Försvarsmakten fick 500 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2017.
