Inrikesminister Mikael Damberg är nöjd efter att ha diskuterat frågan med en rad kollegor på ett frukostmöte i Luxemburg på fredagen.
- Det var ett bra och konstruktivt möte och vi var överens om att vi ska ta den här frågan vidare. Det finns ett stort politiskt stöd för att jobba vidare, men vi har inte landat i ett förslag, säger Damberg efteråt.
Mycket återstår att arbeta med.
- Det handlar nu om att avgränsa, fördjupa kunskaperna och se till att bygga politiskt stöd. Vi fortsätter arbetet på mer detaljerad nivå med att se fördelar och nackdelar med de olika alternativen så att alla beslutsunderlag finns för arbetet framöver, säger Damberg.
"Ökat momentum"
Mötet var inte en formell del av EU:s pågående inrikes- och justitieministermöte och än så länge sker diskussionerna vid sidan om EU-samarbetet. Utöver EU-länder som Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Österrike, Frankrike och Storbritannien deltar även Schweiz och Norge i diskussionen.
- Det allra viktigaste just nu är att det nu börjar komma initiativ, nu börjar man få på plats en utredning som gör att man får ett ökat momentum för att få till en sådan här internationell ordning. Det tror jag är väldigt viktigt, säger norske justitieministern Jøran Kallmyr (Frp) till nyhetsbyrån NTB efter fredagens möte.
Grupparbete
Träffen i Luxemburg följer på det expertmöte som hölls i Stockholm i måndags med de elva länderna samt FN-organet Unitad, som har till uppgift att stödja nationella försök att ställa IS-företrädare till svars.
- Framför allt var det bra att efter det här expertmötet få en politisk kvittens på att arbetet kommer att gå vidare, säger Damberg.
Det kommer närmast att ske i olika spår, dels i samarbete med Nederländerna inför det ministermöte som landet planerat in på samma tema inför FN:s generalförsamling i höst, dels i "en mindre grupp länder som tittar på de mer konkreta förslagen".
"Röda linjer"
Sverige är fortsatt öppet för olika alternativ.
- För oss är det viktigaste att ansvarsutkrävande sker. Vi tror att det görs bäst i regionen och vi är också öppna för en bredare konstruktion som inte bara tittar på det absoluta ledarskapet utan fler involverade, säger inrikesministern.
Han är samtidigt väldigt försiktigt med att sia om när en tribunal kan vara på plats. Eller var.
- Jag vill inte gå in på vilka konkreta möjligheter vi nu fördjupar oss i för vi vill gärna göra färdigt den analysen gemensamt först. Å andra sidan har jag varit tydlig med att jag inte har hört något europeiskt land som på allvar ser framför sig att man skulle ha ett regelrätt samarbete med Assad-regimen i Syrien till exempel. Det är klart att det finns röda linjer, säger Mikael Damberg i Luxemburg.
Fakta: Internationella tribunaler
Genom åren har flera nationella eller internationella domstolar satts upp för att behandla exempelvis krigsbrott, folkmordsbrott och brott mot mänskligheten.
Den mest berömda är fortfarande den så kallade Nürnbergtribunalen, som sattes upp av de allierade efter andra världskriget för att döma tyska nazistledare. 24 politiker och militärer ställdes inför rätta, varav 12 dömdes till döden, däribland flygvapenchefen och riksmarskalken Hermann Göring – som dock begick självmord strax innan avrättningen. Processen följdes sedan av ytterligare en rad rättegångar fram till 1949.
1990-talets krig i Jugoslavien ledde redan 1993 till skapandet av FN:s internationella krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien som fick säte i Haag i Nederländerna och som genom åren åtalat över 150 politiker och militärer, däribland de bosnienserbiska ledarna Radovan Karadzic och Ratko Mladic.
Även folkmordet i Rwanda 1994 har behandlats av en internationell tribunal, med säte i Arusha i Tanzania, som fram till 2015 dömde ett 60-tal individer.
