Ökning av kommunal personlig assistans

Ökningen är en spegling av det som händer med den statliga assistansersättningen varifrån kommunerna ser ett tydligt inflöde, enligt Karin Flyckt som är sakkunnig i funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.

- Flera andra kommunala insatser enligt LSS har minskat i antal, men när det gäller personlig assistans ser vi en brant stigning, säger hon.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bryta utvecklingen av antalet timmar i den statliga assistansersättningen varpå myndigheten började tillämpa några vägledande domar och som en konsekvens minskade antalet ersättningsberättigade markant. Medan antalet funktionshindrade med statlig assistansersättning har fortsatt att minska har fler personer i stället fått kommunal personlig assistans.

Påverkar kommunernas ekonomi

Mest ökar den kommunala personliga assistansen för barn upp till 12 år – från 590 till 720 insatser 2017.

- Det är en stor ökning procentuellt sätt, samtidigt vet vi att den här gruppen är överrepresenterad bland dem som fått sin assistansersättning indragen från Försäkringskassan, säger Karin Flyckt.

Myndighetens senaste lägesrapport visar att utvecklingen får stor effekt på kommunernas ekonomi. Mellan 2015 och 2016 ökade kommunernas kostnader för personlig assistans med omkring en till en och en halv miljard kronor.

Särskilt utsatta är de mindre kommunerna, enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

- Varje person med personlig assistans kostar ju i snitt 750000 kronor om året. Får en liten kommun två till tre personer som plötsligt fått avslag hos Försäkringskassan så slår det igenom i hela socialnämndens budget, säger hon.

Fortsatta könsskillnader

Socialstyrelsens statistik visar inte bara på en ökning av antalet insatser – utan också på fortsatta könsskillnader. Den kommunala personliga assistansen för barn ökade betydligt mer för pojkar än för flickor: mellan 2016 och 2017 med 25 respektive 17 procent.

Även bland vuxna syns tydliga könsskillnader vad gäller insatsfördelningen.

- Det är välkänt att det finns en tydlig skillnad mellan könen, och det är intressant att den skillnaden också ökar. Vi vet att det ibland kan handla om att flickor får sina diagnoser senare, men den andra biten kan bero på omotiverade skillnader, till exempel att man gör olika bedömningar i handläggningssituationen, säger Karin Flyckt.