Åklagaren: Akilov ville straffa Sverige

I chattkonversationer ska han ha erbjudit sig att utföra terrordåd i Stockholm. Han svor trohet åt terrorgruppen IS och ville "straffa Sverige". Nu åtalas Rakhmat Akilov för bland annat terroristbrott. Men hur han radikaliserades vill åklagare och polis inte berätta.

ANNONS
|

I mitten av januari 2017 börjar Rakhmat Akilov att chatta med olika personer och uttrycker att han vill utföra ett terroristbrott. Han vill svära trohet åt IS och "köra över otrogna", framgår av konversationerna, enligt åtalet.

Vid flera tillfällen rekognoscerar han runt Drottninggatan och tar bilder. Han söker även på nätet om hur man tillverkar en bomb. Dagen före terroristattacken googlar Rakhmat Akilov med sökorden "hoppa ut ur bilen" och "ut ur bilen om du inte vill dö".

Några timmar före dådet den 7 april spelar han in en film på sin mobil med uppgifter om att "det är dags att döda". Därefter stjäl han en lastbil och kör längs med Drottninggatan i centrala Stockholm. Fem människor dödas och ett tiotal skadas.

ANNONS

Nu åtalas Akilov, för bland annat terroristbrott och försök till detsamma.

- Mitt mål är att han aldrig någonsin mer ska röra sig fritt i vårt samhälle, säger åklagare Hans Ihrman vid en pressträff.

Ville utlösa bomb

Utöver dödsfärden längs Drottninggatan ska han ha försökt utlösa en bomb, som bestod av fem butangasbehållare, skruvar, knivblad och ett antal mindre metallföremål. Den sprängs inte helt, om den gjort det hade fler människor kunnat skadas eller dödas, enligt åtalet.

Gärningen har – enligt stämningsansökan – allvarligt kunnat skada Sverige och har begåtts med avsikt att injaga allvarlig fruktan hos befolkningen i Sverige. Den hade "även i syfte att tvinga regeringen och riksdagen att avbryta ett svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen som genomförs av den globala koalitionen mot Islamiska staten".

I samband med gripandet beslagtogs bland annat en huva med utklippta hål för ögonen, en kniv och ett minneskort med avrättningsfilmer som kan knytas till IS.

Redan innan Akilov började överväga att genomföra attentatet fanns tecken på radikalisering, enligt Ihrman. Akilov var upprörd eftersom han ansåg att Sverige deltog i en global koalition mot IS.

ANNONS

- Han får förklara under rättegången. Han har i förhör inte uttryckt det djupare. Han känner ett engagemang och har blivit upprörd över insatser som gjorts mot IS och de har han velat göra något emot, säger Hans Ihrman.

Agerade ensam

På frågan om Akilov handlat på uppdrag av IS svarar Ihrman:

- Jag vill inte gå in på det. Han är en anhängare av IS helt enkelt.

Säpo har under utredningen arbetat med att försöka hitta eventuella medhjälpare och bedöma faran för nya attentat, bland annat genom fysisk spaning och kontakter med internationella säkerhetstjänster. De kontakter Akilov haft, i exempelvis chattar, har nästan undantagslöst befunnit sig utanför Sverige. Men många är också oidentifierade.

I gärningen har Akilov dock agerat ensam, enligt Ihrman. Kontakterna har spelat en viss roll, men inte haft avgörande betydelse, anser åklagaren.

Erkänner terroristbrott

Rakhmat Akilov erkänner terroristbrott bestående av fem mord, enligt hans advokat Johan Eriksson.

ANNONS

- Han underkastar sig också försök till terroristbrott bestående i att han har försökt mörda ett stort antal personer på Drottninggatan, sade Eriksson vid en pressträff efter att åtalet lämnats in, säger han.

Om hans klient radikaliserats och hur denne ser på gärningen i dag är sådant som Akilov själv får berätta om under förhandlingen, säger Eriksson.

TT

Fakta: Siffror om förundersökningen

Förundersökningen mot Rakhmat Akilov är på många sätt omfattande. Här är några siffror:

Brottsplatsen är stor, 1063 meter.

155 målsägande ingår i förundersökningen, men åklagare Hans Ihrman nämner att så många som 800 – 1000 potentiella målsägande kan finnas.

Ett mycket stort bildmaterial har gåtts igenom, bland annat 158 filmer från mobiler och övervakningskameror.

Förundersökningsprotokollet omfattar 9000 sidor.

Det har hållits 1700 förhör.

14 personer har varit frihetsberövade under utredningen. Tre har varit misstänkta, varav två har avförts från utredningen.

Omkring 300 beslag har gjorts. Och till utredningen har cirka 1000 tips kommit in – av varierande kvalitet, enligt polisen.

Källa: Åklagarmyndigheten, polisen, Säpo.

Fakta: Åtalet mot Akilov

Stämningsansökan har lämnats in till Stockholms tingsrätt och omfattar två åtalspunkter.

Den första rör terroristbrott och försök till terroristbrott, alternativt framkallande av fara för annan.

Akilov åtalas för att ha tagit lastbilen och kört den längs med Drottninggatan och slutligen kolliderat med varuhuset Åhléns. Därefter har han försökt utlösa en bomb.

Här finns totalt 135 målsägande, inklusive de fem som dödades vid attentatet. Tio av de övriga målsägandena har han kört på och skadat, resten har befunnit sig i lastbilens färdväg och klarat sig ”endast på grund av tillfälliga omständigheter”.

Andra åtalspunkten rör framkallande av fara för annan, och handlar om att Akilov utsatt 20 ytterligare målsäganden för livsfara eller fara för svår kroppsskada.

Källa: Åklagarmyndigheten

Fakta: Terrorlagstiftningen

Lagen om terroristbrott har funnits sedan 2003, och kom till som en följd av terrorattentaten i USA den 11 september 2001.

Sedan dess har tio fall gått till domstol. Sex personer har blivit dömda.

Bara i ett fall har livstids fängelse dömts ut. Det gäller två män i Västsverige som 2015 dömdes för delaktighet i en halshuggning av två personer i Syrien.

Många brottstyper kan klassas som terrorbrott, allt från olaga hot till dråp och mord. Men det krävs uppsåt att allvarligt skada en stat. Dessutom ska avsikten med gärningen vara att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp.

Det kan även handla om att tvinga exempelvis svenska myndigheter att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller allvarligt destabilisera politiska, konstitutionella eller andra grundläggande strukturer.

Straffet spänner från fängelse i fyra år till livstids fängelse.

Källa: Lagen, Ds 2017:62, DN

Fakta: Dådet

Klockan 14.53 den 7 april kom larm om att en lastbil kört in i människor på Drottninggatan i centrala Stockholm och sedan kraschat in i varuhuset Åhléns.

Fem människor dödades. Tre avled på Drottninggatan och två på sjukhus.

Den misstänkte gärningsmannen, 39-årige Rakhmat Akilov från Uzbekistan, greps i Märsta några timmar efter dådet. Han häktades fyra dagar senare vid Stockholms tingsrätt, misstänkt för terroristbrott genom mord. Vid häktningsförhandlingen erkände han gärningen.

Rakhmat Akilov hade sökt uppehållstillstånd, men fått avslag. Han skulle utvisas från Sverige, men utvisningen kunde inte verkställas.

ANNONS