ÖB Micael Bydén säger att försvaret är på väg i rätt riktning och har farten uppe. Men långsiktiga besked om mer pengar behövs för att inte tappa förmåga.
ÖB Micael Bydén säger att försvaret är på väg i rätt riktning och har farten uppe. Men långsiktiga besked om mer pengar behövs för att inte tappa förmåga.

ÖB vill dubbla försvarets budget

ÖB Micael Bydén begär närmare sex miljarder kronor mer för den kommande treårsperioden till försvaret, bland annat för att ta in fler värnpliktiga. Det är ett litet steg på vägen för överbefälhavarens vilja att på sikt dubbla försvaret och dess budget.

ANNONS
|

När ÖB och Försvarsmakten lämnar in sitt budgetunderlag för åren 2020–2022 till regeringen sker det också med budskapet att politikerna snart bör komma med besked om förutsättningarna på längre sikt.

- Vad jag ser framför mig är långsiktig tillväxt i minst tio år och en budget på väl över 100 miljarder 2035, säger Micael Bydén till TT.

Han talar om det underliggande budskapet i budgetunderlaget och hänvisar till den perspektivstudie som kom för ett antal år sedan och som räcker till 2035.

ANNONS

För 2020, 2021 och 2022, begär Försvarsmakten 356 miljoner första året 1,3 miljarder för andra året och 4,2 miljarder 2022.

Fler värnpliktiga

ÖB har tidigare aviserat att man vill öka antagningen av antalet värnpliktiga från 4000 till 5000 nästa år och nu förutses en ökning med lika många 2021, till 6000. En del av medlen som begärs hänger ihop med det.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill inte gå in i detalj på ÖB:s krav. Han konstaterar att försvaret redan har fått ett tillskott på 43 miljarder, under perioden 2014 fram till och med 2020.

Han flaggar för att det kan bli ännu lite mer i försvarsbeslutet för nästa inriktningsperiod, 2021–2025.

- Jag ser framför mig att försvarsbeslutet kommer att präglas av att vi går upp i förmåga ytterligare, säger Hultqvist.

Ordna ekonomin

Men han understryker att tillskott också kräver att försvaret har och får ordning på sina underlag och ekonomiska kalkyler. Försvarsmaktens historia på den punkten är inte smickrande – förra året fick myndigheten hård kritik av Statskontoret för att, bland annat, planera verksamhet för pengar som inte finns, men som man hoppas få senare.

ANNONS

- Det finns mycket, mycket att göra för att slutligen komma fram till de resultat vi efterfrågar, man löser inte det på kort sikt, det måste ske långsiktigt. Men jag tror att den insikten finns, säger Hultqvist om den ekonomiska styrningen.

ÖB säger att hans myndighet har förstått.

- Vi har tagit rekommendationerna från Statskontoret och Ekonomistyrningsverket på största allvar.

Välvilliga politiker

ÖB:s krav på mer pengar från politikerna möts numera välvilligt, så sent som i höstas fick Försvarsmakten miljarder som begärdes förra våren. Det är en stor skillnad jämfört med bara några år tillbaka, enligt Bydén som varit ÖB sedan hösten 2015.

- Det är en spännande tid, men vi känner att vi är prioriterade och vi gör ett bra jobb, säger han

ANNONS

- Vi är på väg i rätt riktning, vi har farten uppe.

Men han framhåller samtidigt att försvaret inte kan "bromsa sig in i framtiden" och att det tar tid att bygga upp igen. De anställda och värnpliktiga måste bli fler, materiel köpas in och nya tekniska lösningar ersätta och komplettera gamla. Förbanden måste öva mer och säkerhets- och underrättelsetjänsten måste ökas.

Försvarsberedningen, där riksdagspartierna förbereder beslut om försvarets ramar för åren 2021–2025, väntas vilja öka på försvarets medel. Den ska presentera sin rapport i maj men läckor har talat om att beredningen ser framför sig en försvarsbudget på 70 miljarder 2025, omkring 20 miljarder mer än i dag.

- Det ligger i linje med vad vi själva uttryckt i vår perspektivstudie. Vi talar om substantiella tillskott, säger Bydén.

TT

ANNONS
ANNONS