Anställda inom finans och rättsväsende hjälper kriminella att tvätta pengar, enligt Finanspolisen. Arkivbild.
Anställda inom finans och rättsväsende hjälper kriminella att tvätta pengar, enligt Finanspolisen. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Advokater och bankmän tvättar gängpengar

Efterfrågan på professionella penningtvättare är stor bland kriminella. Advokater, mäklare och bankanställda är ovärderliga för gängen, men flera branscher agerar yrvaket.
– Det här är nyckelspelare som behöver slås ut, säger Lena Palmklint på Finanspolisen.

ANNONS

De kriminella nätverkens miljardvinster består till stora delar av kontanter. Med hjälp av professionella penningtvättare omvandlas blodbesudlade femhundralappar till vita pengar redo att investeras i exempelvis fastigheter.

Omfattningen av infiltratörer som tvättar brottsvinster mot betalning har underskattats, konstaterar Finanspolisen i en ny rapport.

– Man har flera mellanled där olika aktörer hjälper med olika behov. Kommer man med mycket kontanter kan man nyttja en typ, när man fått in kontanterna i transaktionsflödet tar man nästa steg, säger Lena Palmklint, chef för Finanspolisen.

Det handlar om banktjänstemän som beviljar bolån på felaktiga grunder, mäklare som fabricerar kontrakt och advokater som nyttjar klientmedelskonton för att tvätta pengar.

ANNONS

Advokater i fokus

– Men vi ska inte stirra oss blinda på de här yrkeskategorierna. Det här är ett utbrett problem i flera branscher och efterfrågan på deras tjänster kommer att fortsätta öka.

Trots att bankerna efter påtryckningar sett över sitt arbete ser polisen fortsatt en utbredd förekomst av bankinfiltratörer. I förhållande till den omfattning underrättelseinformationen pekar på är bristerna tydligast inom advokatskrået.

– Vi har sett att advokater samarbetar med aktörer inom gängmiljön, men rapporteringen är påfallande låg. Det är systemhotande och skadar vårt rättssystem.

Palmklint vill inte spekulera i vad det beror på, men konstaterar att Advokatsamfundet i dag inte har någon skyldighet att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen.

"Ruttna ägg"

Även penningtvätt via fastigheter omsätter stora belopp. Under 2022 uppgick de misstänkta transaktionerna till över 5 miljarder kronor. Att det saknas kartläggning är ett problem, konstaterar polischefen.

– I mångt och mycket handlar det nu om att få verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter att identifiera och rensa bort de ruttna äggen ur korgen.

Vilken effekt skulle det få?

– Vi tjänar på att slå ut de här aktörerna före vi slår ut dem som har behov av deras tjänster. De arbetar ofta för flera olika kriminella nätverk och är därför nyckelspelare i sammanhanget. Ska man tillgodogöra sig brottspengar måste man ha penningtvättare, så kan vi slå ut dem kommer det ge effekt på flera nätverk.

ANNONS
Lena Palmklint, chef för Finanspolisen. Arkivbild.
Lena Palmklint, chef för Finanspolisen. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT
ANNONS