Akilov växer upp i världsarvsstaden Samarkand i Uzbekistan. Han är yngst av fyra syskon. Pappan är svetsare – som Akilov också utbildar sig till – och mamman är sjuksköterska. Efter att ha mutat sig fri från militärtjänstgöring gör Akilov vapenfri tjänst i Uzbekistan.
Han har i den rättspsykiatriska undersökningen efter dådet betonat att föräldrarna inte var stränga. Uppväxten ska ha varit sekulär, enligt vittnen den uzbekiska tjänsten vid Radio Free Europe/Radio Liberty (RFERL) varit i kontakt med.
Enligt Migrationsverkets handlingar har han själv tidigare uppgett att han tillhör folkgruppen tadzjiker och är muslim.
Radikaliserad i Turkiet
Som vuxen lever Akilov inledningsvis familjeliv i Samarkand – han gifter sig och får fyra barn mellan 1998 och 2006. Hans dåvarande fru arbetar med handel med Turkiet, dit de båda ofta reser.
Akilov har försörjt sig som rörmokare och svetsare och i perioder arbetat i Ryssland. Enligt RFERL skiljer han sig dock i hemlandet och flyttar omkring 2012 till Turkiet, där han sen ska ha radikaliserats.
Enligt den rättspsykiatriska undersökningen ska Akilov, för att klara ekonomin efter den äldsta dotterns dyra bröllop, ha flyttat till andra europeiska länder. Efter jobb i Tjeckien, Tyskland och Danmark kommer han till Sverige i oktober 2014.
Reuters har rapporterat – med hänvisning till källor i säkerhetstjänsten i Uzbekistan – att Akilov försökte ta sig över gränsen till Syrien från Turkiet 2015, men greps och deporterades till Sverige. Säpo har inte bekräftat det.
Enligt förundersökningsprotokollet finns en utresestämpel i Akilovs pass från Arlanda till Istanbul den 21 november 2014. Utresestämpel från Istanbul är från den 9 februari 2015, för en resa till Polens huvudstad Warszawa.
Nekad uppehållstillstånd
I Sverige ansöker Akilov om uppehållstillstånd med politiska skäl som grund. Det blir nej från Migrationsverket och i domstolarna. I domen har Akilov ett annat namn, Rahmatjon Kurbonov, och ett annat födelseår.
Akilov uppger att han vill stanna i Sverige eftersom det är farligt för honom i Uzbekistan. Bland annat hävdar han att han blivit gripen efter en demonstration, blivit fängslad och torterad och anklagad för att ha varit terrorist.
Akilov ska nu utvisas från Sverige, men utvisningen kan inte verkställas.
Rakhmat Akilov utvecklar ett drogmissbruk. Av den rättspsykiatriska undersökningen framgår dock att han sporadiskt testat olika former av narkotika redan hemma i Samarkand.
Ville få son till Sverige
En person säger i förhör att Akilov ville få sin 17-årige son till Sverige för att denne saknar framtidsutsikter i Uzbekistan. Akilov har också sagt att han har dålig kontakt med sin fru, som hade kontakter i uzbekiska regeringen.
Flera vittnen har i förhören sagt att Akilov pratade väldigt mycket om pengar, arbetslöshet och skulder.
Akilov förekommer inte i några aktuella ärenden hos Säpo. Däremot får Säpo under 2016 in underrättelser om Akilov. De går enligt Säpo inte att belägga.
Akilov har visat intresse för extremistiska miljöer, däribland IS – men inget tydde på att han skulle utföra ett terrordåd, enligt vad rikspolischef Dan Eliasson har sagt.
Men några timmar efter dådet på Drottninggatan grips Akilov i Märsta. Han häktas fyra dagar senare vid Stockholms tingsrätt misstänkt för terroristbrott och erkänner.
Fakta: Akilovs tid i Sverige
Rakhmat Akilov sökte asyl i Sverige den 10 november 2014.
Av förundersökningsprotokollet (FUP) framgår att Migrationsverket avslog Akilovs ansökan den 15 juni 2016. Han gick då vidare och överklagade beslutet.
Den 20 september anser migrationsdomstolen att det inte är visat att Akilov är i behov av skydd.
Kammarrätten i Stockholm meddelar sedan den 14 december att den inte beviljar Akilov prövningstillstånd på hans överklagan av beslutet att avslå hans ansökan om uppehållstillstånd.
Den 27 december 2016 och den 9 januari 2017 har verket kallat Akilov till uppföljningsbesök men han dyker inte upp. Då beslutar verket att Akilov ska ha lämnat landet den 19 januari. När han fortfarande inte hörts av överlämnas utvisningsärendet till polisen den 13 februari.
Enligt stämningsansökan visar chattar med andra personer att Akilov åtminstone sedan den 16 januari 2017 börjat planera sitt terrorbrott i Stockholm för terrorgruppen IS räkning.