Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Turkiets ambassadör Hakki Emre Yunt på den turkiska ambassaden i Stockholm.
Turkiets ambassadör Hakki Emre Yunt på den turkiska ambassaden i Stockholm. Bild: Claudio Bresciani / TT

Ambassadör vill se riksdagsledamot utlämnad

Turkiets Sverigeambassadör säger att han gärna ser riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh utlämnad till Turkiet.
Han riktar flera anklagelser mot svenska politiker och hävdar att de har kopplingar till den terrorklassade organisationen PKK.
– Jag tycker det vore bra om ambassadören skickades tillbaka, svarar Kakabaveh.

För att släppa igenom en svensk Natoansökan kräver Turkiet att Sverige ”klipper banden” med PKK, enligt ambassadör Hakki Emre Yunt. Han går långt i sina anklagelser om svenska kopplingar till den kurdiska organisationen.

– PKK har kopplingar till vissa riksdagsledamöter. De arbetar mot Turkiet i riksdagen hela tiden. De pressar den svenska regeringen att inta en negativ inställning till Turkiet, säger Emre Yunt.

På frågan vilka riksdagsledamöter han talar om säger ambassadören:

– Jag kan bara nämna Amineh Kakabaveh, eftersom hon hade ett avtal med det socialdemokratiska partiet för att stödja dem.

Kom överens med S

Kakabaveh valdes in i riksdagen som vänsterpartist men är sedan 2019 politisk vilde efter att ha lämnat partiet. I november lade hon sista rösten när riksdagen släppte fram Magdalena Andersson som statsminister. I överenskommelsen med S ingick ett löfte om ett fördjupat samarbete med det demokratiska unionspartiet PYD, det största politiska partiet bland syriska kurder.

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin skrev i ett uttalande den 24 november:

“Att frihetskämpar som slagits eller sympatiserar med YPG/YPJ eller PYD klassas av vissa statsaktörer som terrorister är oacceptabelt.”

YPG, som är en väpnad gren av PYD, gick i täten som västvärldens allierade i krigsinsatsen mot terrorrörelsen IS i Syrien.

Turkiet likställer YPG med PKK och Socialdemokraternas utspel har nu seglat upp sedan Sverige ansökt om medlemskap i Nato.

– Det här borde ha blivit en skandal. Att ha en överenskommelse om att agera mot Turkiet och stödja terrororganisationerna från Sverige, säger Hakki Emre Yunt.

"I många år"

Han kallar Amineh Kakabavehs samarbete med Socialdemokraterna för "odemokratiskt" och framhåller att Kakabaveh har varit aktiv mot Turkiet i många år.

– Vi måste se åtgärder från den svenska regeringens sida i dessa frågor.

Ankara har krävt att ett 30-tal personer, som Erdogan kallar för terrorister, utlämnas till Turkiet. Enligt ambassadören handlar det om anhängare till PKK och Gülenrörelsen.

Några av dem är svenska medborgare enligt ambassadören.

– De flesta av dem är inte det, de kanske har fått flyktingstatus, men jag är säker på att de inte är medborgare än.

TT: Är Kakabaveh en av de som ni vill se utlämnade?

– Om det är möjligt, ja. Men jag vet inte, hon måste vara svensk medborgare? Det är svårt att utvisa sina egna medborgare. Men det är upp till den svenska regeringen.

Till Ekot i Sveriges Radio säger ambassadören på fredagskvällen att Amineh Kakabaveh inte finns med på den specifika lista över dem som Ankara vill se utlämnade.

Hakki Emre Yunt anklagar även flera svenska riksdagsledamöter för att ha kopplingar till PKK, utan att nämna några namn. Han pekar brett:

– Till exempel agerade Vänsterpartiet som om de representerade PKK i riksdagen. Förra veckan sade de att Sverige inte borde ansöka på grund av Turkiet.

Fruktansvärt övertramp

Amineh Kakabaveh säger att hon först trodde att ambassadörens kommentarer var ett skämt.

– Men sedan tänkte jag: det är förväntat så klart, av en fascistisk, islamistisk regim som är så hatisk mot kurderna. Vi jagas överallt bara för att vi är kurder, säger hon till TT.

Hakki Emre Yunts kommentar att han skulle vilja se henne utlämnad kallar hon för "ett stort och fruktansvärt övertramp på svensk demokrati och svensk riksdag".

– –Jag tycker det vore bra om ambassadören skickades tillbaka. Sverige kan inte ha plats för sådana övertramp, säger Kakabaveh, som är född i Iran och svensk medborgare.

Förvånad av retoriken

Michael Sahlin, tidigare ambassadör i Turkiet och i dag verksam vid bland annat det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Turkietfrågor, är förvånad över att ambassadören går så långt som att namnge en riksdagsledamot som han vill se utlämnad.

– Jag skulle tro att det här gör det ännu svårare att tänka sig att regeringen gör reträtt i några huvudfrågor. Det blir ganska omöjligt om en ambassadör ställer den här sortens tilläggskrav på plats. Då uppstår verkligen låsningar.

Sahlin säger att uppmärksamheten kring konflikten inom Turkiet blivit större än han hade trott, och att trycket i turkiska medier kan göra att politikerna pressas att ta i ännu mer.

– Det är en liten olycksalig spiral i det här just nu. Då är det givetvis i svenskt intresse att det går att ha ett lugnt samtal.

Lösningen framåt är "kreativ diplomati", tror han.

– Att man försöker skingra strålkastarljusen lite från Sverige och bredda diskussionen, och inleda än mer riktade samtal inom en gemensam Natoram. Det handlar om att rädda ansiktet på regimen i Turkiet, och det ligger i svenskt intresse att det sker, men inte till alltför stora bondeoffer för egen del. Men det är väldigt svårt nu att peka på några enkla, snabba lösningar.

Fakta: PKK och YPG

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 beräknades runt 45 000 människor ha dödats under 30 års strider mellan turkisk militär och PKK.

I Syrien har motståndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likställer YPG med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem som en och samma entitet.