Statsepidemiolog Anders Tegnell tar kritiken med ro. Ännu är det ingen som vet vilka åtgärder som är bäst, säger han. Bild från tidigare i mars.
Statsepidemiolog Anders Tegnell tar kritiken med ro. Ännu är det ingen som vet vilka åtgärder som är bäst, säger han. Bild från tidigare i mars. Bild: Jessica Gow/TT

Anders Tegnell svarar på den norska kritiken

Den "svenska linjen" mot coronaviruset väcker förvåning utomlands. Inte minst i grannlandet Norge där smittskyddsläkare nu riktar skarp kritik mot Sverige.

ANNONS

Norge och Danmark är två av de länder som gått allra längst med restriktiva åtgärder i sin kamp mot coronaviruset. Både gränser och skolor har stängts, samtidigt som barer, kaféer, simhallar och så vidare också hålls stängda i Danmark.

– Vi i Norden har en lång historisk kunskap av att använda isolering och karantän för att skydda oss mot smittor. Det är väldigt märkligt att svenskarna nu går emot denna kunskap, säger professorn och smittskyddsläkaren Bjørg Marit Andersen, tidigare vid Norges universitetssjukhus, till Aftonbladet.

Statsepidemiologen Anders Tegnell tar dock kritiken med ro.

– Den här smittskyddsläkaren i Norge som jag har kollat upp har nog inte mycket mer data än någon annan har, och de flesta som är seriösa på det här området skulle nog säga att det är för tidigt för att göra den typen av bedömning. Vi behöver mycket längre tid och data för att kunna säga något, säger han.

ANNONS

TT: Men det har ju ändå gått några veckor nu, ser man någon skillnad länderna emellan?

– Nej, det tycker jag inte. Det har gått för kort tid och det finns för lite data för att känna sig säker på det.

Inget självändamål

TT: En norsk smittskyddsforskare har sagt att 'till slut räknar vi antal döda och de som har minst har vunnit', är det så det går till?

– Man ska nog inte göra det så enkelt för sig. Det här är en komplex fråga där det inte handlar om vem som är störst, bäst och vackrast. Här gör alla länder det vi tror skyddar vår befolkning så mycket som möjligt.

TT: I Sverige höjs röster på att införa masstestning av befolkningen, varför gör vi inte det?

– Jag har väldigt svårt att förstå hur man skulle hantera det. Man kan testa en massa människor, men vad gör man sedan? Att testa är lätt, men sedan ska man vidta åtgärder som baseras på det. Det är där frågan ligger och som man måste ha en ordentlig diskussion om. Att testa många är inget självändamål. I Sverige testar vi de som verkligen behöver testas. Det är de som är på väg in i sjukvården och det är de som befinner sig runtom i vården av de äldre där vi inte heller vill att det ska komma in smitta.

ANNONS

Andra våg

TT: Men i Sydkorea lyckades det väl, eller?

– De lyckades ungefär med samma sak som vi lyckades med när vi förhindrade smittan från de som kom hem från Italien. De hade en uttalad riskgrupp som de följde väldigt noga och testade frekvent, precis som vi gjorde med italienresenärerna. De lyckades stoppa och begränsa smittan väldigt väl i den gruppen, precis som vi lyckades med italienresenärerna, säger Anders Tegnell.

– Sydkorea är väldigt väl medvetet om att det här inte är slut, varken för dem eller någon annan. Det finns stora delar av Sydkoreas befolkning som kan bli smittade och de kan mycket väl få en andra våg som kommer tillbaka så småningom.

TT: Kan även Kina få en andra våg?

– Ja, det är fullt möjligt. Tyvärr vet vi inte hur många som faktiskt haft smittan i Kina och det är det som helt bestämmer om det blir en andra våg eller inte. Det har kommit en del rykten om att man ser en uppgång i Hongkong och i en del andra delar av Kina, men om det är sant eller inte har vi inte fått verifierat.

Johan Nilsson/TT

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS