Statsminister Magdalena Andersson (S) anser att fler misstänkta ska kunna frihetsberövas i väntan på rättegång. Nu har regeringen beslutat om en lagrådsremiss som innebär att brott vars minimistraff är 1,5 år kan leda till direkthäktning av misstänkta. Det innefattar brott som grov misshandel, rån eller grov utpressning.
Andersson anser att detta kan skydda brottsoffren samtidigt som den misstänkte inte kan begå fler brott.
– Om en ungdom har blivit rånad eller allvarligt misshandlad borde man inte behöva träffa förövaren på gatan dagen efter, säger hon till TT.
TT: Finns det stöd för förslaget i riksdagen?
– Jag hoppas naturligtvis att det är fler som ser att det här är ett problem. Jag är som alltid beredd att samarbeta med andra partier för att få igenom vår politik.
Lagförslaget kan träda i kraft 1 juli 2023. I dag kan misstänkta direkthäktas vid brott där minimistraffet är två års fängelse. Där ingår bland annat vapenbrott.
Johan Forssell, Moderaternas rättspolitiske talesperson, anser att skärpningen inte skulle vara tillräckligt omfattande. Moderaterna presenterade 2018 ett förslag om obligatorisk häktning av personer som är misstänkta för brott där minimistraffet är ett år.
– Jag tycker att det är bedrövligt att regeringen med det här förslaget missar de våldsutsatta kvinnorna. De som gör sig skyldiga till grov kvinnofridskränkning kommer inte omfattas av den obligatoriska häktningen, säger Johan Forssell.
Han säger att Moderaterna inte kommer att stötta förslaget som Socialdemokraterna nu lagt fram.
– Vi kommer att försöka skärpa till det här förslaget och samla en majoritet för det, säger han.