Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bosättningslagen trädde i kraft 2016 och innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot och ordna bostadskontrakt åt nyanlända med uppehållstillstånd.
Bosättningslagen trädde i kraft 2016 och innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot och ordna bostadskontrakt åt nyanlända med uppehållstillstånd. Bild: Ingela Landström/TT

Beslutet: Bostad åt 7 500 nyanlända

Nästa år ska 7 500 nyanlända med uppehållstillstånd anvisas till kommunerna – 400 fler än i år.
Men för kommunerna är det svårt att med kort varsel få fram bostäder till de nyanlända.

Regeringen har nu beslutat hur fördelningen av nyanlända ska fördelas på länsnivå, enligt bosättningslagen.

– Att dela på ansvaret för mottagandet är viktigt för att nyanlända snabbt ska etablera sig i samhället. Det gör oss starkare som samhälle, säger Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation.

Antalet baseras på Migrationsverkets prognoser och fördelningen på bland annat förutsättningarna på arbetsmarknaden, befolkningsstorleken och hur många nyanlända och asylsökande som redan tagits emot. Sedan är det upp till respektive länsstyrelse att fördela kvoten bland länets kommuner.

Flest till Stockholm

Till Hallands län anvisas 354 nyanlända. Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad kommun, vet ännu inte hur många nyanlända som kommer till kommunen nästa år. I fjol ökade antalet.

– Vi hade invändningar mot höjningen från 23 till 31 personer förra året. Det handlade framför allt om att vi hade cirka 75 ensamkommande som bodde på Spenshult asylanläggning i Halmstad, en av Sveriges få kvarvarande asylanläggningar. Dessa har tidigare kunnat bo där, men sedan Migrationsverket gjorde ett nytt rättsligt ställningstagande förra året ändrades detta med kort varsel. De har inte längre rätt att bo på asylanläggningen.

Det innebar en pressad situation för kommunen som snabbt skulle ordna fram bostäder till dem och till de nyanlända som anvisades till kommunen.

– Att lösa bostadsfrågan är den största utmaningen eftersom Halmstad är en växande kommun. Vi hinner inte bygga ikapp och när vi får anvisningar med kort varsel blir det problematiskt, säger Jonas Bergman.

Ingen kontroll

Halmstad brottas också med de bekymmer som följer i spåren av segregation och har ett område som utpekats som socialt utsatt av polisen.

– Det finns en tendens att man koncentrerar personer med utländsk härkomst som inte är inne på arbetsmarknaden till vissa områden. Det är ett jättebekymmer när i stort sett alla elever i en skola har utländsk bakgrund. Det blir svårare för dem att läsa sig svenska, vilket kan leda till ett utanförskap, säger Jonas Bergman.

Kommunen försöker motverka segregationen bland annat genom att bygga blandade områden.

– Det är viktigt att det finns områden där de som bor där kan göra boendekarriär och där det finns förebilder som går till jobbet varje vardag klockan 7.30.

Olika tolkningar

Hur länge åtagandet om bostad gäller slår bosättningslagen dock inte fast, vilket öppnat upp för olika tolkningar. 2019 fastslog kammarätten i Stockholm att kommunerna inte är skyldiga att erbjuda permanenta hyreskontrakt. Lidingö kommun fick därmed rätt att säga upp bostäderna efter två år, när den så kallade etableringstiden löpt ut.

Det finns också kommuner som erbjudit hyreskontrakt i andra kommuner.

– Kommunerna jobbar på olika sätt att tillhandahålla lösningar. Bostaden är central för en god etablering. Jag ogillar starkt när man fifflar över ansvaret på andra kommuner, säger Åsa Lindhagen.

I augusti fick Statskontoret ett uppdrag att kartlägga hur mottagandet fungerar i kommunerna. Resultatet ska redovisas i april 2021.

– Jag tror att vi kommer se att det skiljer sig. Det finns väldigt mycket bra jobb som görs, men vi har också stora behov att förbättra mottagandet, säger Lindhagen.

Jonas Grönvik/TT

Petronella Uebel/TT

Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ta emot och ordna bostad åt nyanlända med uppehållstillstånd. I Stockholm erbjuds tillfälliga hyresbostäder med korttidskontrakt och utan besittningsrätt. Arkivbild.
Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ta emot och ordna bostad åt nyanlända med uppehållstillstånd. I Stockholm erbjuds tillfälliga hyresbostäder med korttidskontrakt och utan besittningsrätt. Arkivbild. Bild: Vilhelm Stokstad/TT

2021 anvisas 7 500 personer i enighet med bosättningslagen. Motsvarande siffra för 2020 var 7 100. 2019 anvisades 9 000 personer och 2018 15 200.

Anvisade per län 2021:

Stockholms län: 2 097

Västra Götalands län: 1 307

Skåne län: 809

Hallands län: 354

Östergötlands län: 338

Uppsala län: 321

Norrbottens län: 271

Västerbottens län: 261

Värmlands län: 244

Jönköpings län: 243

Dalarnas län: 236

Örebro län: 158

Kalmar län: 142

Södermanlands län: 122

Gävleborgs län: 119

Västmanlands län: 108

Jämtlands län: 97

Västernorrlands län: 90

Gotlands län: 69

Blekinge län: 66

Kronobergs län: 48

Bosättningslagen trädde i kraft 2016 och innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot och ordna bostadskontrakt åt nyanlända med uppehållstillstånd. För varje person som anvisas får kommunerna en schablonersättning av staten.

Många asylsökande som har fått uppehållstillstånd ordnar själva sin bostad. Det gäller framförallt de personer som bott hos släktingar eller vänner i väntan på sina beslut, men också de som bott i Migrationsverkets anläggningsbostäder. Den som inte själv kan ordna sin bostad kan få hjälp och stöd med att bosätta sig i en kommun.

Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

Källa: Migrationsverket