Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Droppsmitta eller luftburna små droppar? Antagligen både och när det gäller coronaviruset, enligt Malin Alsved. Arkivbild.
Droppsmitta eller luftburna små droppar? Antagligen både och när det gäller coronaviruset, enligt Malin Alsved. Arkivbild. Bild: Poppe, Cornelius

Corona kan vara både luftburet och droppsmitta

Frågan som delar expertisen just nu: Sprids coronaviruset som en droppsmitta eller är det luftburet?
Svaret på frågan avgör också om vi bör ha munskydd eller inte. Folkhälsomyndigheten borde inte uttrycka sig så tvärsäkert, enligt en forskare.

Många av de mest smittsamma sjukdomarna i världen är luftburna, men Folkhälsomyndigheten har tydligt slagit fast att sars-cov-2 är att betrakta som en droppsmitta. Men nu börjar fler och fler forskare tvivla på att det är så enkelt.

– Definition av droppsmitta är sprungen ur praktiska åtgärder inom medicin om skyddsutrustning. Droppar större än fem mikrometer anses vara droppsmitta, och droppar mindre än det ger upphov till aerosolsmitta, eller luftburen smitta. Men den synen är föråldrad, och stämmer inte med aerosolforskarens perspektiv, säger Malin Alsved, forskare inom aerosolteknologi vid Lunds universitet som just har doktorerat på hur luftburen smitta överförs och hur smittan kan förhindras.

Hon förklarar att nyare forskning visar på att vi avger både droppar och aerosoler, och att det är svårt att dra en tydlig gräns för vad som är vad.

– Den är nog både och. Vi avger nog allt, men framför allt sprids den på korta avstånd. Vi avger både droppar och aerosoler när vi pratar, andas och hostar.

Hon och hennes forskargrupp har kommit fram till att framför allt högljudd sång spred mycket aerosoler, och att uttal av konsonanter skapade droppar.

Fast hur lätt vi smittas av luftburna små aerosoler eller droppar kan också variera utifrån den mängd virus som finns hos den smittade.

– Vi vet ännu så lite om sjukdomen, mängden virus hos olika personer med covid 19 kan skilja flera miljoner gånger från en individ till en annan.

– Den här sjukdomen är jättesvår.

– Eftersom covid 19 kan spridas av personer som inte själva vet om att de är smittade kan munskydd minska mängden smittsamma aerosoler och droppar i luften. Både Världshälsoorganisationen WHO och den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC har sagt att man smittas effektivt av coronaviruset genom inandning av droppar och aerosoler, och har rekommenderat munskydd i vissa lägen.

– Jag har inte sett någon forskning om att de gör någon skada. Jag tycker att man ska vara tydlig med att man ännu inte vet säkert hur viruset sprids, och därför ta höjd för att använda munskydd som en försiktighetsåtgärd i vissa situationer.

– Jag har börjat fundera på det. Jag har köpt ett paket.

– Det finns en jättetydlig korrelation mellan större spridning under vintern och vid kall väderlek. Men själva nyckelorsaken till att det är så är inte något man kan förklara helt. Det kan vara flera orsaker, som torrare luft och kallare luft. Men att vi skulle vara mer inne på vintern är inte så säkert, vi jobbar ju inomhus även på somrarna, och lagar mat och tittar på tv.

– Men jag tror att det här coronaviruset följer andra coronavirus som är säsongsbundna.

– Det stämmer till stor del att det är en droppsmitta, men utifrån hur jag ser det kan covid 19 också spridas via luften på längre avstånd, till exempel i dåligt ventilerade lokaler.

– Det kan också hända att Folkhälsomyndigheten är rädd för hur folk reagerar om man säger att det är en luftburen smitta, säger Malin Alsved, och berättar att hon mejlat till myndigheten om hur de skriver om luftburen smitta på sin hemsida.

– Men jag har inte fått något svar.

– Ja, den borde ändra sin förklaring att det bara är en droppsmitta till något som inte är så tvärsäkert. Om man vistas under lång tid i en lokal där det finns en smittad person så kan man smittas, säger hon och tar återigen upp det faktum att många bär på sjukdomen utan att ha symtom.

– Därför fungerar rådet att stanna hemma då man är sjuk bara till hälften, säger Malin Alsved.

Johanna Cederblad/TT

Malin Alsved, forskare i aerosolteknik vid Lunds universitet.
Malin Alsved, forskare i aerosolteknik vid Lunds universitet. Bild: Lunds universitet

Folkhälsomyndigheten slår på sin hemsida fast att smittan sprids via droppar, och inte är en luftburen smitta.

Så här skriver myndigheten under rubriken Smittspridning: "Spridning av covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom så kallad droppsmitta."

Myndigheten har också ett rakt och entydigt svar på frågan om luftburen smitta:

"Är covid-19 en luftburen smitta?

Nej, covid-19 räknas inte som en luftburen smitta.

Vid luftburen smitta sker överföring av virus eller bakterier med små droppar eller i form av partiklar som hänger kvar i luften under lång tid och där smittan kan färdas långa sträckor. Mässling, vattkoppor och tuberkulos är exempel på infektioner som sprids på ett sånt sätt."

Källa: Folkhälsomyndigheten