Därför ökar fästinglarmen

Efter regn kommer sol och sen kommer fästingar. Det omväxlande sommarvädret är perfekt för den blodsugande krabaten, enligt smittskyddsläkare Peter Nolskog. Nu vill han subventionera TBE-vaccin.

ANNONS
|
På Västra Götalandsregionens sjukvårdsupplysning har man märkt av en ökning av antalet samtal om fästingbett. Under juni och hittills i juli är mer än 200 fler som hört av sig jämfört med motsvarande period förra året. Enligt Peter Nolskog, biträdande smittskyddsläkare och ansvarig för TBE i Västra Götalandsregionen, är det inte förvånande. Det omväxlande sommarvädret är gynnsamt för fästingar. –När det är för blött är de inte framme och letar efter någon att suga blod från, och är det för torrt försöker de hitta platser att överleva på för att inte torka ut, säger han. –Så det bästa vädret för att slippa bli fästingbiten är en riktig pangsommar med mycket sol och inget regn.
Den fästingburna sjukdomen TBE (tick borne encephalitis eller hjärnhinneinflammation) har spridit sig i regionen, och förra året var ett rekordår med 40 rapporterade fall. För första gången spårades smittan också till området runt Sisjön. –Vi kanske ska börja prata om var TBE inte finns, i stället för var det finns. TBE finns fortfarande bara fläckvis, men fläckarna ligger numera ganska tätt i Västra Götaland, säger Peter Nolskog. Men även om antalet samtal om fästingbett ökar, syns ännu ingen tydlig ökning av antalet TBE-fall i år. Hittills har nio fall rapporterats i regionen, jämfört med sex-sju stycken så här års förra året. Att utifrån det sia om en ny rekordsäsong vill Peter Nolskog inte göra. –Sex eller nio kan lika gärna handla om en slump. Hur det blir beror nästan helt på hur vädret blir framöver. Toppen brukar komma i augusti och september, säger han.
Omkring 200 personer i Sverige insjuknar varje år i TBE, enligt Västra Götalandsregionens informationsblad. Jämfört med borrelia, en annan fästingburen sjukdom, är TBE ovanligt. Minst 10000 personer smittas varje år av borrelia. De allra flesta som får TBE tillfrisknar helt, men omkring en tiondel drabbas av förlamningar och för ungefär en tredjedel innebär sjukdomen andra långdragna eller bestående besvär. Även dödsfall förekommer, men det är mycket sällsynt. Även inom riskområdena är TBE förhållandevis ovanlig, och det är framför allt fast boende och sommarboende som smittats. Därför är det i första hand de som rekommenderas att vaccinera sig mot TBE.
Peter Nolskog menar att vaccinering kan bli en dyr historia, särskilt för barnfamiljer. Varje dos kostar drygt 300 kronor, och ett fullgott skydd kräver flera doser det första året och därefter påfyllnadsdoser. –Har man flera barn är det inte säkert att man har råd, säger han. I debatten om allmän vaccinering mot TBE har han tidigare ställt sig tveksam. Att vaccinera hela befolkningen mot en sjukdom som bara finns på vissa platser skulle vara ett stort och svårmotiverat projekt, menade han så sent som i vintras. Men nu har han funderat lite till. –Jag har fått mer och mer respekt för sjukdomen. Som alternativ till allmän vaccinering tycker han att det är dags att fundera på subventionerat TBE-vaccin – en insats som hjälper där den behövs utan att tvinga människor utanför riskzonen att vaccinera sig. –Jag tror inte att någon i Kiruna skulle vaccinera sig frivilligt bara för att det blir billigare,så det blir en naturlig avgränsning av vem som skulle använda sig av en sådan subvention, säger Peter Nolskog och fortsätter: –Det är en allvarlig sjukdom och man borde åtminstone räkna hälsoekonomiskt på en subventionering.
ANNONS