Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius. Arkivbild.
PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Dom: De förgiftades av dricksvattnet

Invånarna i Kallinge i Blekinge blev förgiftade av dricksvattnet och har rätt till skadestånd. Det slås nu fast av domstol.
– Det här är en rättvisans dag, säger PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius.

Dricksvattnet hade förorenats med högfluorerade ämnen (PFAS) som kom från brandskum på försvarets brandövningsplats. Blekinge tingsrätt pekar på att halten av PFAS i Kallinges dricksvatten översteg gränsvärdet inom EU mer än hundra gånger.

Halterna av PFAS i Kallingebornas blod var bland de högsta som uppmätts i världen, skriver domstolen också.

Att PFAS innebär en rad olika hälsorisker är experterna eniga om, det leder exempelvis till försämrat immunförsvar, förhöjda kolesterolvärden, påverkan på sköldkörtelhormon och ökad risk för njur- och testikelcancer.

Sämre tillstånd

Därmed drar domstolen slutsatsen att de drabbades kroppar och kroppsfunktioner är i ett sämre tillstånd än de hade varit om de inte hade exponerats för PFAS. Den förhöjda halten av PFAS i blodet innebär alltså en personskada i sig, slår domstolen fast, och skriver uttryckligen i domen att det handlar om förgiftning.

– Det här är en rättvisans dag. Det bör nog alla tänka på som köper vatten från sin kommunala leverantör. Man kan inte leverera gifter eller kemikalier, för då ställs man till svars, säger Herman Afzelius till TT.

Flera tusen invånare i Kallinge drack av vattnet och bland dem ligger 165 personer bakom stämningen mot det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik, som nu ska ersätta de drabbade för deras processkostnader.

De som stämt bolaget har också pekat på oro, ångest och andra psykiska besvär som det förorenade vattnet inneburit för dem och velat ha kompensation även för detta. Oron har visserligen varit befogad, anser domstolen, men ingen av dem har kunnat visa att den i sig lett till en ersättningsgill personskada.

Hoppas på förlikning

Vilka skadestånd som ska utgå till de drabbade blir en senare fråga. Herman Afzelius hoppas på framtida uppgörelser med bolaget genom förlikning, men först ska kommunen ta ställning till om domen ska överklagas.

– Vi måste analysera domen mer djupgående innan vi kan komma med ett sådant besked, säger bolagets juridiska ombud Mathias Kågell-Landgren.

Han ser domen som ett helt nytt sätt att se på svensk skadeståndsrätt, när domstolen tar fasta på den höga PFAS-halten i blodet och anser att den i sig utgör en personskada.

– En hög halt av ett ämne utan symptom menar vi inte ska utgöra en skada, det är den linje vi har drivit.

Stora konsekvenser

Om domen står sig kommer den att få stora konsekvenser för alla kommuner i Sverige, tror han.

– Alla ordnar dricksvatten. Om det nu finns risk för att man kan bli ansvarig och skadeståndsskyldig för främmande ämnen som finns i dricksvattnet så innebär det att man måste vidta olika säkerhetsåtgärder. Det kostar pengar och det kommer att läggas på VA-taxan, säger Mathias Kågell-Landgren

Cecilia Klintö/TT

Det kommunala bolagets juridiska ombud Mathias Kågell-Landgren. Arkivbild.
Det kommunala bolagets juridiska ombud Mathias Kågell-Landgren. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFAS-ämnet PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda ämnet PFOA.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) tog i september i fjol fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS-familjen och de ska inom två år implementeras i Sverige.

Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.

Forskare vid Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund och Göteborg har i flera år studerat PFAS och hälsorisker i befolkningen i Ronneby kommun.

Studier där visar att det sammantaget inte finns en ökad risk för cancer, men att det finns måttligt ökade risker för sällsynta cancerformer som testikel- och njurcancer.

AMM-forskning visar även på en måttligt ökad risk för sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS), som är en godartad gynekologisk sjukdom som kan göra det svårt för kvinnor att bli gravida.

Foster, spädbarn och barn tycks vara extra känsliga för PFAS. Ämnena kan föras över via moderkakan och via amning.

Ronnebystudierna visar dock inte på någon ökad förekomst av havandeskapsförgiftning, sköldkörtelsjukdomar eller inflammatorisk tarmsjukdom, vilket man hade sett i en stor amerikansk studie.

Källor: Nationalencyklopedin, Livsmedelsverket och AMM