– Elevhälsan är ju väldigt viktig för elevernas kunskapsresultat och för att de ska må bra. Men vi vet att likvärdigheten brister – det är väldigt stora skillnader mellan skolor. Det räcker med att titta på Skolinspektionens rapporter för att konstatera det. Jag blir verkligen upprörd när skolor sparar in på elevhälsan för att spara pengar eller gå med vinst, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.
Målet är alltså att elever med akut behov av exempelvis kuratorsamtal inte ska behöva vänta veckovis.
– Den elev som är lite blyg kanske inte orkar ta sig förbi de hinder som ibland finns för att ta sig fram elevhälsan, säger Anna Ekström.
Hundra eller tusen elever?
Skollagen säger visserligen att det ska finnas elevhälsa, med "medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser". Men det är inte reglerat hur många elever varje sköterska eller psykolog kan ansvara för. En utredning ska därför föreslå en miniminivå för skolorna i kombination med obligatorisk rapportering.
– Vi vill föra in en lägstanivå i skollagen. Och ska vi reglera tillgången måste vi kunna ha koll på att kommuner och friskolor lever upp till den lägstanivån. Jag tycker inte om att föra in nya rapporteringskrav i skolan men i det här fallet så ingår det i direktivet. Det ska vara rättvist helt enkelt, säger Anna Ekström.
Personalbrist
Det blir därmed upp till utredaren att finna en rimlig lägstanivå, med hänsyn till elevernas behov och tillgång på kompetent personal.
– Det råder ju brist på läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer. Men det finns också nya yrkesgrupper, exempelvis arbetsterapeuter som i större och större utsträckning finns i skolan. De gör väldigt stora insatser för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Här får utredaren helt enkelt titta på hur verkligheten ser ut så att för att de förslag som läggs blir realistiska, säger Anna Ekström.
Likvärdighetsbidraget
TT: Var ska pengarna till elevhälsan komma från?
– Det likvärdighetsbidrag vi satsar på skolan ska ju gå till elevhälsa och undervisning. Men vi kommer att följa utvecklingen på skolans område noga, för det är ingen hemlighet att det är ett svårt ekonomiskt läge i många kommuner, säger Anna Ekström.
Utredningsuppdraget är en del av januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centern om att stärka likvärdigheten i skolan. Uppdraget ska redovisas om ett år, sista februari 2021.
Anna Lena Wallström/TT
Frågan om en lagstadgad lägstanivå på skolornas elevhälsovård ska utredas av Utredningen om elevers möjlighet att nå kunskapskraven.
Utredningen tillsattes 2017 och fick då i uppdrag att föreslå hur elever kan få bättre stöd och elevhälsoarbetet kan utvecklas. Nu tillkommer uppdraget att föreslå en lägstanivå på elevhälsan, ett mått på lägsta acceptabla bemanning.
konstateras att nästan varannan grundskola och grundsärskola som under 2016 genomgick Skolinspektionens tillsyn fick påpekanden om brister som rör elevhälsan.
Utredningen har därefter fått tilläggsdirektiv, bland annat om att stärka särskolan.
Utredningen skulle ha lagt fram sitt betänkande den sista februari i år.
Nu ska i stället ett delbetänkande lämnas den 30 juni i år.
Den nya delen om en mer tillgänglig elevhälsovården ska avrapporteras om ett år, den sista februari 2021.
Källa: Utbildningsdepartementet