Rymdbasen Esrange öster om Kiruna kommer fortsätta att utvecklas och går nu in i en ny fas. Regeringen har beslutat att gå in med 60 miljoner kronor samtidigt som rymdbolaget Swedish Space Corporation (SSC) lägger 20 miljoner för att anlägga en helt ny testbädd för återanvändbara raketer, fyra kilometer från huvudbyggnaden.
- Vi är väldigt glada, säger Esrange platschef Lennart Poromaa.
Har inte miljardärerna
Tanken är att utveckla skalmodeller för just återanvändbara obemannade raketer, där kunskapen sedan kan komma att förvaltas i resor till månen och så småningom Mars.
Att använda raketdelar igen görs främst för att minska kostnaden men också ur hållbarhetsperspektiv, säger Lennart Poromaa.
I USA har den välkände Tesla-grundaren Elon Musk sedan länge satsat hårt på sitt företag Space X för att skjuta upp raketer och sedan få dem att återvända till marken. Men mot honom ligger Esrange och Europa uppemot tio år efter.
- Vi har inte de här miljardärerna som skyndar på utvecklingen i Europa. Men det har gått fram mycket väl att vi har kompetensen, säger Lennart Poromaa.
Han menar att utvecklingen i Europa varit "stelbent" men är övertygad om att rymdfarten ska ta fart även här.
Börjar nästa år
I dag skjuter Esrange upp raketer för rymd- och atmosfärforskning samt höghöjdsballonger för tyngdlöshetsforskning.
Arbetet med att börja utveckla all den infrastruktur och de tekniska system som krävs för återanvändbara raketer påbörjas nu. Esrange är en exemplarisk plats för att bedriva den här typen av verksamhet, i ett område som är glest befolkat, säger Poromaa.
Tanken är att redan börja testskjuta raketer vid halvårsskiftet nästa år.
Fakta: Esranges historia
1966 sköts den första raketen från rymdbasen Esrange, 4,5 mil öster om Kiruna. Några år tidigare hade initiativet till basen tagits av ESRO, föregångare till europeiska rymdorganisationen ESA.
Det är billigare att skjuta raketer över vatten. Men för den som vill ha tillbaka innehållet är Esrange den enda tillgängliga platsen i Europa.
1972 tog statliga Swedish Space Corporation (SSC) över driften av Esrange.
1974 släpptes den första forskningsballongen i väg, till Uralbergen. I dag släpps i snitt tio ballonger varje år. Den största är fullt utvecklad som två gånger Globen i Stockholm, är 160 meter i diameter och innehåller 1,2 miljoner kubikmeter.
1978 inleddes satellitverksamheten vid Esrange. I dag har man 140 kontakter med satelliter varje dygn, på uppdrag av kunder i hela världen.
1991 sköts sondraketen Maxus upp för första gången, den största raket som avfyrats från Esrange. Den når cirka 700 kilometer och tillbringar 14 minuter i tyngdlöshet. Projektet är ett samarbete med ESA.
2016 jobbar 160 personer på Esrange. Inom det inhägnade området finns ett 30-tal parabolantenner, bland dem en Galileoantenn för Europas motsvarighet till det amerikanska GPS-systemet. En regeringsutredning pågår om möjligheterna att i framtiden skicka upp små satelliter från Esrange och göra verksamheten kommersiellt hållbar.
Källa: Esrange/SSC
