- Det har varit oerhört utdragna förhandlingar. De pågick under två och ett halvt dygn och blev klara först i morse, säger Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), till TT.
Fiskeministermötet fattar varje år beslut om fiskekvoter för en rad olika arter i EU:s vatten. Men det var just reglerna för den akut hotade ålen som fick mötet att dra ut på tiden.
- Man var överens om ålens allvarliga tillstånd, men oense om åtgärderna, säger Bucht.
Missnöjd minister
Beslutet innebär att fiske efter blankål förbjuds i Östersjön, Nordsjön och Atlanten under en valfri sammanhängande tremånadersperiod, mellan september och januari. Sverige drev linjen att stoppet skulle gälla i alla EU:s vatten och även omfatta fisket av glasål, det vill säga artens yngel.
- Sverige är oerhört kritiskt till att alla inte tar sitt ansvar. För det här fisket som Sverige, Danmark och andra länder bedriver är väldigt marginellt i förhållande till glasålsfisket som sker främst i Medelhavet. Och där blev det ingen reglering, säger Bucht.
- Det här stoppet får en ytterst marginell påverkan på ålens fortlevnad och bestånd.
"Omöjlig uppgift"
Med sig till Bryssel hade landsbygdsministern samtidigt ett motstridigt krav, som drivits igenom av Alliansen och Sverigedemokraterna: att svenska fiskare skulle undantas från ålfiskestoppet.
- Det var en i princip omöjlig uppgift att driva en sådan linje. Jag fick inte ens några kommentarer på det, säger Bucht.
Världsnaturfonden (WWF) beskriver ålfiskestoppet som en delseger för att rädda arten, men efterfrågar ett totalförbud. Även paraplyorganisationen Seas at risk konstaterar att hårdare åtgärder krävs och att fiskekvoterna för andra arter fortfarande är för generösa för att kunna stoppa överfisket i Atlanten och Nordsjön.
Beslut om kvoter
Fiskeministrarna fattade också beslut om kvoter bland annat för havskräfta, räka, torsk, kolja, gråsej, sill och äkta tunga i Skagerrak och Kattegatt.
"De största förändringarna jämfört med 2017 års kvoter rör bland annat kolja och torsk", säger Karin Linderholm, utredare på Havs- och vattenmyndigheten i ett pressmeddelande.
2018 års kvoter för kolja i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt ökar med 24 procent och torsk i Skagerrak med 39 procent jämfört med 2017. När det gäller torsk i Skagerrak beror en del av ökningen på en anpassning av kvoten till att landningsskyldighet införs för torsk i fiske efter bottenlevande arter.
TT
Ökar mest:
Torsk i Skagerak +39%
Vitling i Nordsjön EU-zon +38%
Sill i Nordsjön EU-zon +25%
Kolja i Nordsjön EU-zon +24%
Kolja i Skagerak/Kattegatt +24%
Minskar mest:
Räka i Nordsjön EU-zon -20%
Skarpsill i Skagerak/Kattegatt -20%
Sill i Norska havet -33%
Rödspotta Kattegatt -37%
Källa: Havs och Vattenmyndigheten
Sedan 2007 är det endast personer med ett särskilt tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten som får fiska ål i Sverige. Ålen måste vara minst 70 centimeter lång för att få fångas.
Vissa sötvattensområden är undantagna från förbudet och där är fritidsfiske tillåtet. Om fångad ål från dessa områden ska säljas krävs ett särskilt tillstånd för fiske.
Sedan 2012 är det förbjudet att fiska ål på Västkusten.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten, Världsnaturfonden WWF.
