KU kritiserar UD för hanteringen av handlingar som rör Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Departementets hantering av dokument har varit en återkommande fråga, vilket KU kallar "synnerligen bekymmersamt".
- Det är anmärkningsvärt. Tonläget är ganska högt med tanke på hur språkbruket brukar vara i KU:s betänkanden. Ordet "synnerligen" är ganska sällsynt.
- Problemen har varit en följetong genom åren. Det finns en hemlighetskultur i det utrikespolitiska förfarandet som smittar av sig på hanteringen av inrikes frågor, säger Magnus Isberg, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Misstroende kan väckas
Utrikesminister Margot Wallström (S) får kritik av KU. Det påverkar troligtvis inte hennes starka ställning inom regeringen, men skulle kunna få oppositionen att reagera, menar statsvetaren:
- Det väcks ju misstroendeförklaringar titt som tätt sedan 2014, så det är inte omöjligt att det kommer någon sådan. Men det finns naturligtvis inte majoritet för en sådan i riksdagen, säger Magnus Isberg.
Knepigt utredningsläge
Vad gäller kritiken mot hur socialförsäkringsminister Annika Strandhäll petade Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler är utgångsläget knepigare, menar Isberg. Dels står ord mot ord i utredningen om vad som faktiskt hänt, dels är ärendet partipolitiskt känsligt med tanke på misstroendeomröstningen som hölls mot statsrådet.
- Beglerfallet är det första som satt praxisen kring KU:s enighet på prov.
- Det präglar framställningen. Man strävar efter att vara överens och det sker till priset av klarhet i slutsatserna. Men alldeles tandlöst är det inte.
TT: Vad får KU:s kritik mot ministrarna för följder? Formellt får det ju inga följder – det blir en rapport som läggs till handlingarna. Men politiskt får det konsekvenser. Kanske inte omedelbara effekter, men på längre sikt, när regeringen ska ombildas, kan det spela roll, säger Magnus Isberg.