Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall. Arkivbild.
Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall. Arkivbild.

Försvaret brister i ekonomiska bedömningar

Försvarsmaktens ekonomiska bedömningar håller inte måttet, enligt en utredning från Statskontoret. Men även regeringen bör planera bättre för att få ekonomin att stämma med verkligheten, anser utredarna.

ANNONS
|

Oförutsedda kostnadsökningar har varit ett ständigt problem för planeringen av försvarsbudgeten. Nya utgifter har dykt upp och flera gånger har regeringen varit tvungen att fylla på med pengar.

- Det är ett gammalt problem att ursprungliga beräkningar inte stämmer överens med utfallet, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) som beställde utredningen efter att Försvarsmakten begärt 18 miljarder kronor extra för åren 2019–2021.

ANNONS

- Det är bra att få upp problematiken till ytan så man kan börja förbättra styrsystemen, säger han.

Ineffektiv styrning

Enligt Statskontorets utredning brister det i hela styrkedjan. En stor del av ansvaret ligger hos Försvarsmakten som, enligt rapporten, inte har lämnat ett tillräckligt bra ekonomiskt underlag till regeringen. Det har gjort det svårt för regeringen att budgetera rätt.

Rapporten kritiserar även Försvarsmakten för att ha tolkat sitt uppdrag för ambitiöst och inte planerat sin verksamhet utifrån de resurser de råder över.

Men det håller Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall inte med om.

- Det finns en del i rapporten som vi inte håller med om, som är felaktiga enligt vårt sätt att se det, säger han.

- Vi planerar utifrån de ekonomiska ramarna som vi har och ingenting annat.

ANNONS

Sandwall pekar på att rapporten fokuserar på materielfrågor och planering, inte Försvarsmaktens löpande verksamhet, som han menar hanteras utan anmärkningar.

- På många av de områden som Statskontoret pekar på har vi omfattande reformer som är under genomförande. När det gäller att ta ytterligare steg är det viktigt att vi tar dem tillsammans med regeringen och andra försvarsmyndigheter, säger han.

Regeringens ansvar

Också regeringen bär ett ansvar, enligt utredarna. De framhåller att vissa beslut om insatser och investeringar inte har varit fullt ut finansierade och rekommenderar att Försvarsmakten får större frihet att själva prioritera sina resurser.

- Det är alltid en balansgång hur än man gör det där. Det är bra att Statskontoret pekat på det. Jag tror departementet, Försvarsmakten och riksdagen måste titta rätt så ordentligt på hur en bra balans ser ut, säger Peter Hultqvist.

Försvarsmaktens materielunderhållskostnader har ökat med över 300 procent från 2012–2017 och förväntas öka ytterligare fram till 2025.

ANNONS
TT

ANNONS