Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Att låna personal mellan regionerna är en bra idé, tycker Vårdförbundet – men bara om personalen själv vill. Arkivbild.
Att låna personal mellan regionerna är en bra idé, tycker Vårdförbundet – men bara om personalen själv vill. Arkivbild. Bild: Isabell Höjman/TT

Fackets krav: Personal får inte tvångsflyttas

Ingen läkare eller sjuksköterska ska behöva tvångsförflyttas mellan regioner.
Det är Vårdförbundets krav med anledning av det nya systemet för personallån i kris.

När covid-19 kom till Sverige i mars slog det ojämnt över vården i Sverige.

– Stockholm har haft en extrem situation under hela våren, säger Annelie Söderberg, nationell förhandlingschef på Vårdförbundet och fortsätter:

– Men alla har haft stora utmaningar i förhållande till den kapacitet som varje region besitter. Jag tror att alla är ganska utmattade och man bävar inför framtiden.

Med vårens pandemiläge i åtanke har Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsammans med regionerna tagit fram ett nationellt system för personallån i kris dit överbelastade regioner kan vända sig för att få hjälp.

Det nationella larmet får bara användas om ett antal krav uppfyllts. Exempelvis ska regionen ha uttömt alla möjligheter som finns i kollektivavtalet och ha aktiverat ett krislägesavtal.

Efterfrågar frivillighet

Vårdförbundet betonar att ut- och inlånen måste bygga på frivillighet hos personalen.

– Vår utgångspunkt är att man måste titta på kollektivavtalen. Är det en person som går att förflytta, om den personen har en viss kompetens som behövs för uppdraget? Och hur löser man verksamheten som personen lånas ut ifrån? Har individen förutsättningar och vill lånas ut? frågar Annelie Söderberg.

Läkare och sjuksköterskor i en region kan i normala fall inte tvingas att arbeta hos en annan region, eftersom de inte har arbetsskyldighet där. Det betonar Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.

– När krislägesavtalet är aktiverat är arbetsskyldigheten mer långtgående. Det innebär att arbetsgivaren ytterst kan beordra personalen att bistå annan region. Utlån till en annan region ska dock i första hand ske på frivillig väg.

Ojämnt i regionerna

Vårdförbundet efterfrågar även ett större helhetsansvar inom regionerna, då man hävdar att vårdbelastningen hittills varit ojämn även inom regionerna.

– Vissa sjukhus har tagit ett större ansvar än andra, säger Annelie Söderberg.

Klara Stefansson/TT

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans med regionerna tagit fram ett nationellt system för personalresurser i kris. Det gäller samtliga kriser, inte bara coronapandemin.

Systemet är ett telefonnummer som är bemannat dygnet runt. När SKR larmas kontaktas samtliga regioner, som ser över möjligheten att bistå med resurser. Därefter tas beslut på nationell nivå. Från start till mål ska det gå på ett par timmar.

Innan ett nationellt larm kan göras måste den överbelastade regionen ha uttömt alla möjligheter att säkra bemanningen på egen hand inom befintliga kollektivavtal. Arbetsgivaren ska även bland annat ha:

– Undersökt alla möjligheter som finns till inlån från vanliga samarbetspartners lokalt, regionalt och nationellt.

– Aktiverat krislägesavtalet.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att stödja regionerna med inlån av personal.

I uppdraget ingår även att analysera om det finns behov av att utveckla en nationell personell förstärkningsresurs.

Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 31 januari 2021. Analysen om att utveckla en nationell personell förstärkningsresurs ska redovisas senast den 1 december 2020.

Källa: Sveriges kommuner och regioner (SKR), Regeringskansliet.