Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Polis övervakar kön av ankommande flyktingar i snålblåsten vid Hyllie station utanför Malmö i november 2015, på toppen av flyktingvågen. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Flera partier vill skärpa försörjningskrav

Striden om Sveriges migrationspolitik drar nu i gång.
Anhöriginvandring är en känslig fråga.

Migrationskommittén höll sitt första möte på tisdagen. Målet är att om ett år ha tagit fram en migrationspolitik som har brett stöd bland partierna.

Men splittringen är djup.

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är de som hårdast driver på för en stramare migrationspolitik. De hoppas få med sig Socialdemokraterna på en restriktiv linje.

– Jag hoppas att S ska lyssna på de många kommunalråd runt om i landet som delar vår problemformulering om att vi måste få ned volymerna om vi ska klara integrationen, säger M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Vill ha volymmål

M och KD vill att Sverige ska hålla sig på övriga nordiska länders nivå när det gäller antalet asylsökande. Det skulle i år innebära mellan 5 000 och 8 000 personer.

Migrationsverkets prognos för 2019 talar om 21 000 asylsökande.

– I förhållande till EU behöver vi en fortsatt restriktiv migrationspolitik, säger Rikard Larsson, migrationspolitisk talesperson för S.

Han pekar på att kommunerna redan har ett "jätteuppdrag" i att ta hand om nyanlända.

Har nollvision

Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson ser migrationskommittén som ett sätt för S att gömma undan migrationsfrågan. Han tror dock att kommittén kan ta steg mot en stramare migrationspolitik.

SD har en nollvision när det gäller asyl- och anhöriginvandring och vill få fler att återvandra.

TT: Kan SD gå med i en överenskommelse även om den inte går så långt som SD vill?

– Det återstår att se. Jag har svårt att se att alla partier skulle komma överens om en gemensam linje, för den skulle inte bli bra, säger Åkesson.

Han anser att Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centern driver en extremt liberal migrationspolitik.

Känslig fråga

Sverige har under de senaste fem åren, 2014-2018, tagit emot 320 000 asylsökanden och beviljat 205 000 uppehållstillstånd. Ytterligare 80 000 personer har fått uppehållstillstånd som anhöriga till personer som fått asyl.

Regler för anhöriginvandring är en känslig fråga. Även partier som vill strama åt migrationspolitiken anser att splittrade familjer bör ha möjligheter att återförenas.

M, KD och SD vill skärpa kravet om att en person med asyl måste kunna försörja de familjemedlemmar som vill komma hit.

Kan slippa

I dag kan en person som fått asyl slippa försörjningskraven om ansökan om anhöriginvandring lämnas in inom tre månader efter att uppehållstillståndet beviljats.

Det undantaget vill KD nu slopa, liksom undantaget för ensamkommande barn under 18 år som vill ta hit sina föräldrar.

– Det är ett jätteproblem, säger Hans Eklind, KD:s migrationspolitiske talesperson.

Han pekar på att föräldrar skickar i väg sina barn ensamma på livsfarliga resor för att sedan kunna komma efter när barnet beviljats asyl.

KD vill samtidigt införa ett nytt undantag från försörjningskraven för föräldrar som fått uppehållstillstånd i Sverige och vill ha hit sina barn under 18 år.

Tillfälliga tillstånd?

Även M och SD vill skärpa försörjningskraven. S vill däremot inte nu låsa sig för hur kraven bör utformas. Inte heller C och L sätter ned foten.

Försörjningskraven hänger ihop med frågan om vilka grupper med uppehållstillstånd som ska ha rätt till anhöriginvandring. Även den frågan ska behandlas i kommittén.

En annan fråga är om personer som bedöms ha asylskäl ska få permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel.

Fram till flyktingkrisen 2015 var huvudregeln permanenta, men med den tillfälliga lagen gick Sverige över till tillfälliga.

Ömmande fall

S, L, M, KD och SD vill att ordningen med tillfälliga uppehållstillstånd ska gälla även i framtiden.

Ytterligare en fråga är om det ska införas en ny möjlighet att få stanna i Sverige av humanitära skäl, även om man saknar asylskäl.

Möjligheten att få stanna till exempel på grund av svår sjukdom eller anknytning till Sverige stramades åt i den tillfälliga lagen. Antalet personer som får stanna på den grunden är betydligt färre än tidigare.

S, MP, V, L, C och KD vill ha en ny humanitär skyddsgrund, för särskilt ömmande fall.

Lars Larsson/TT

Peter Wallberg/TT

Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken leds av Thomas Rolén, kammarrättspresident med flera tunga utredningsuppdrag bakom sig.

Socialdemokraterna har tre platser: Rikard Larsson, Carina Ohlsson och Ebba Östlin.

Moderaterna: Tobias Billström och Maria Malmer Stenergard.

Sverigedemokraterna: Jimmie Åkesson och Paula Bieler.

Centerpartiet: Johanna Jönsson.

Vänsterpartiet: Christina Höj Larsen.

Liberalerna: Fredrik Malm.

Kristdemokraterna: Hans Eklind.

Miljöpartiet: Rasmus Ling.

Källor: Justitiedepartementet och partierna

Kommittén ska utreda:

Om asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska få tillfälliga uppehållstillstånd, vilket gäller i dag, eller om de ska få permanenta. Permanenta tillstånd gällde före flyktingkrisen.

Längd på uppehållstillstånden, om de ska vara tidsbegränsade samt vad som krävs för att senare få ett permanent uppehållstillstånd.

Om en ny humanitär skyddsgrund ska införas – om en person som inte har asylskäl eller skäl att stanna enligt gällande rätt i vissa fall ändå ska kunna beviljas uppehållstillstånd.

Vilka regler som ska gälla för rätt för anhöriga att invandra och för familjer att återförenas.

Om, när och hur det ska ställas krav på att en person vars make, sambo eller barn får komma efter ska kunna försörja den eller dem. Det kallas vanligen försörjningskrav.

Kommittén ska föreslå en politik som är långsiktigt hållbar, som samhället i god tid kan planera för och som kan ge de som kommer goda förutsättningar att etablera sig.

Regler som föreslås ska "inte väsentligen avvika" från andra EU-länders.

Kommittén ska räkna på vad förslag som läggs kostar. Bedöms förslagen öka kostnaderna ska kommittén föreslå hur det ska betalas.

Kommittén ska lämna sina förslag senast den 15 augusti nästa år.

Källa: Regeringskansliet