Forskare slår mot myggans sjätte sinne

Myggans sjätte sinne hjälper den att hitta varma och goda människor att sticka och närmsta pöl att sedan lägga ägg i. Här vill forskarna sätta in stöten, när en ny metod för myggbekämpning tas fram.

ANNONS
|

Hos myggorna i laboratoriet på biologiska institutionen på Lunds universitet har forskarna redan lyckats ta bort två av de tre gener som är förutsättningen för deras fuktsinne. Samma gener verkar vara involverade också i myggornas förmåga att känna av temperatur.

- Så vi slår två myggor i en smäll kan man säga, kommenterar universitetslektor Marcus Stensmyr.

Nya rön

I dagarna har han tillsammans med lundakollegan Anders Enjin och forskare vid Northwestern University i USA presenterat nya rön om det han liknar vid insekternas sjätte sinne. De har kartlagt vilka av nervcellerna på insekters antenner som reagerar på värme, kyla, fuktighet och torka och hur informationen om temperatur och luftfuktighet förs vidare till hjärnan där den bearbetas. Den delen av forskningen görs på bananflugor, men uppbyggnaden är likadan hos andra insekter.

ANNONS

- Vi har kunnat se hur det här systemet är uppbyggt molekylärt, vilka gener som är inblandade och hur generna ser ut, säger Marcus Stensmyr.

Att insekter har denna särskilda förmåga att avläsa luftfuktighet beror på att den är så viktig för dem. Det är livsfarligt för insekter om luftfuktigheten sjunker drastiskt.

- Så när de är ute och flyger letar de efter mikromiljöer där det finns den fuktighetsgrad som de behöver för att överleva. De torkar ut väldigt fort, i synnerhet om det blir både varmt och torrt är det akut livsfarligt.

Genmodifierade mygg

De båda forskargrupperna undersöker nu hur resultaten ska kunna användas vid myggbekämpning. På laboratoriet injiceras i befruktade myggägg en kombination av ett protein och ett enzym som tillsammans fungerar som en sax, vilket gör att de gener man vill komma åt klipps ut hos myggembryona. Nästa steg blir att se om de genmodifierade myggen förlorar förmågan att hitta vatten att lägga ägg i.

ANNONS

TT: Men är det önskvärt att slå ut alla mygg? Vad händer då med fåglar och andra djur som äter myggor?

- Nej, det vill vi inte göra. Men man kan ju tänka sig att invasiva arter, som till exempel mygg som sprider zikavirus, dem vill man slå ut i de delar av utbredningsområdet där de inte hör hemma, säger Marcus Stensmyr.

Han kan också tänka sig att den här typen av myggbekämpning skulle kunna användas i urbana miljöer eller extremt myggtäta områden.

TT
Fakta: Myggor

I hela världen cirka 33000 kända myggarter, i Sverige cirka 2500.

Myggornas mundelar är sugande. Medan vissa arter suger nektar, suger andra blod. Det gäller till exempel honorna hos stickmyggor, knott och svidknott.

Hanar hos vanlig stickmygga dricker nektar, medan honorna suger blod från människor och andra varmblodiga djur. För att hindra blodet från att stelna sprutar mygghonan samtidigt in en vätska, som efteråt orsakar klåda hos den myggbitne. Efter att ha fått i sig blod lägger hon ägg i pölar eller diken, där sedan mygglarverna lever.

Vissa myggarter kan sprida olika sjukdomar, till exempel malaria, gula febern, flodblindhet och filarios.

Källor: Naturhistoriska riksmuseet och Nationalencyklopedin

ANNONS