Av nästan 25 000 delprov som skrevs på 297 olika skolor under 2019 fick nästan sex av tio, 57 procent, ett annat betyg vid en ny rättning. Skillnaderna var nästan exakt lika stora vid omrättningarna året dessförinnan.
Faktum är att skillnaderna har varit stora under alla de elva år som Skolinspektionen har låtit fristående lärare ta en andra titt på nationella prov, med grund i ett regeringsuppdrag.
Proven ska sedan ett par år tillbaka ha en ännu större betydelse för elevens slutbetyg.
Öppna svar svåra
Skillnaderna i omdömen är som störst när det gäller prov där eleverna ska ge så kallade fritextsvar, säger Skolinspektionens utredare Fanny Hemmingsson till Lärarförbundets tidning Läraren.
Där får de fritt formulera svar på mer öppna frågor, vilket öppnar för mer subjektiva tolkningar.
– När det gäller dem är det svårare att avgöra vad som är fel och rätt svar. Sedan ser vi att proven bedöms på olika sätt på skolorna. I vissa fall rättar lärarna själva utan att prata med någon kollega. På andra skolor avidentifieras proven så man inte ska kunna se vilken elev som har skrivit provet. Och prov har även sambedömts eller diskuteras med annan lärare alternativt rättas av annan lärare än elevens ordinarie lärare, säger hon.
Överlag är elevernas egna lärare något mer generösa med betygen, men den skillnaden tycks dock ha krympt i de fall där det satts in åtgärder, till exempel där lärare har samarbetat i bedömningen, där någon extern bedömare har kopplats in eller där eleven inte har gått att identifiera.
– Men det är ju fortfarande många skolor där bara elevens lärare bedömer proven, säger Fanny Hemmingsson.
Inget facit
Överlag är det stora skillnader mellan enskilda skolor. Skillnaderna finns inom alla årskurser, ämnen och kurser, men är något större inom svenska.
Den andra rättningen ska inte ses som ett facit utan själva diskrepansen ska ses som ett underlag till fortsatt diskussion om likvärdigheten i betygen, understryker Skolinspektionen.
Med anledning av coronapandemin och dess följder för provskrivandet förra våren så lades myndighetens uppdrag på is 2020. Proven har ställts in även denna vår, med hänvisning till att situationen gör det svårt att genomföra dem på ett likvärdigt sätt.
Martin Mederyd Hårdh/TT
Fakta: Nationella prov
De nationella proven är ett stöd för en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning av en elevs kunskaper. De genomförs i ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska i grundskola, gymnasieskola och i gymnasial komvux. I årskurs 9 genomförs också nationella prov i ett av de samhällsorienterande ämnena och i ett av de naturorienterande ämnena. I sfi inom komvux genomförs också nationella prov.
I grundskolan genomförs nationella prov i årskurs 3, 6 och 9.
Källa: Skolverket