Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Flera skolor skyddsstoppas varje år. Hot, våld, mögel och radon kan vara några av orsakerna. Arkivbild.
Flera skolor skyddsstoppas varje år. Hot, våld, mögel och radon kan vara några av orsakerna. Arkivbild. Bild: Jessica Gow /TT

Fukt, mögel och hot bakom skyddsstopp på skolor

Att skyddsstoppa arbetet på en skola, som i Kiruna nyligen, är ovanligt – men inte unikt.
Bland annat hot, smittrisk, mögel och radon har lett till i snitt sju skyddsstopp per år inom utbildningssektorn, visar statistik från Arbetsmiljöverket.

Skyddsstopp, eller skyddsombudsstopp, är en kraftfull åtgärd vid akuta situationer på en arbetsplats. Det krävs att det finns en "omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa" för att skyddsombudet ska ha rätt att stoppa arbetet.

När mellanstadiet på Nya Raketskolan i Kiruna skyddsstoppades förra veckan motiverades det med underbemanning och en orimlig arbetsbörda på lärarna i tjänst.

Och det var inte första gången det drogs i nödbromsen i Kiruna kommuns skolverksamhet.

Virus och mögel

Några dagar före jul 2020 beslutades om skyddstopp på samma skola, med motivering att lärarna satt trångt i sina arbetsrum och därmed riskerade att smittas av coronaviruset. Stoppet blev kortvarigt, men ledde till att lärarna fick arbeta hemifrån.

I maj i år stängdes ett klassrum på gymnasieskolan Hjalmar Lundbohmsskolan på grund av misstänkt svartmögel. Och denna hösttermin var det alltså dags igen. En slump eller ett tecken på större problem?

– Det är nog både och. Alla branscher i Kiruna skriker efter arbetskraft. Det har varit rätt stor personalomsättning i kommunen, så vi har tappat mycket kompetens och erfarenhet vilket skapat brist i kontinuitet och stabilitet. Vi flyttar staden och förra hösten, mitt under pandemin, genomförde kommunen en stor skolstrukturförändring, trots protester från lärare och föräldrar. Det är mycket som spelar in, säger Lärarförbundets huvudskyddsombud Carina Lidberg.

Mest grundskola

Tidigare i år har det lagts minst fem andra skyddsstopp inom utbildningssektorn, visar Arbetsmiljöverkets statistik. Det var det antal som registrerats fram till och med sista juni.

Under de senaste sju åren, alltså 2015–2021, lades det totalt 48 skyddsstopp inom utbildningssektorn. Det ger ett snitt på nära sju stopp per år.

TT:s genomgång av statistiken för 2019 och fram till halvårsskiftet i år visar att de allra flesta stoppen har gällt grundskolor, men att även gymnasie- och förskolor berörts. Ett par fall gäller studieförbund respektive universitet. Fallen är spridda över hela landet.

Så vilka brister har det handlat om? Coronapandemin har, av förklarliga skäl, gjort avtryck. Nästan hälften av fallen från och med 2019 har gällt smittrisk. Näst vanligaste anledningen till skyddsstopp har varit brister i den fysiska arbetsmiljön, som hög radonhalt, fukt eller mögel. Tre fall har gällt hot eller våld och ett par fall har gällt bristande bemanning/arbetsbelastning. Det har alltså varit relativt ovanligt att skyddsstopp läggs därför att skolan är underbemannad.

Vården toppar

Totalt sett, alla branscher inräknade, har det lagts 693 skyddstopp åren 2015–2021, med en tydlig puckel pandemiåret 2020. I särklass flest har lagts inom vård och omsorg, därefter i byggbranschen. Utbildning är den femte största sektorn vad gäller antalet skyddsstopp.

– Vi är inte speciellt förvånade, för utifrån statistik och egna erfarenheter vet vi att utbildningssektorn legat högt vad gäller arbetsrelaterad ohälsa, säger Kristian Hansson, sakkunnig i skola och utbildning vid Arbetsmiljöverket.

Andra signaler om tuff arbetsmiljö i skolan är att incidentrapporterna därifrån ökat, likaså sjukskrivningar på grund av hot och våld.

– Det handlar ofta om situationer som går överstyr mellan lärare och elev. Vuxenvärlden förlorar kontrollen, vilket utmynnar i verbala hot eller slag, sparkar eller bett. Men även hot från föräldrar förekommer och ökar, säger Kristian Hansson.

När beslut om skyddsstopp tas är det ett tecken på att samverkan på arbetsplatsen inte fungerar, fortsätter han.

– Men när man haft skyddsstopp brukar det leda till processer, att man sätter fokus på arbetsmiljöarbetet, säger Kristian Hansson.

Tyst från politiken

Carina Lidberg i Kiruna understryker att samverkan med kommunens tjänstemän, rektor och lärare fungerat utmärkt i samband med det senaste skyddsstoppet.

– Däremot har det varit väldigt tyst från politiken, både från de styrande och oppositionen. Jag önskar verkligen att politikerna framöver stöttar tjänstemännen i den långsiktiga handlingsplanen som behövs, säger Carina Lidberg.

Skyddsstoppet vid Nya Raketskolan var speciellt på så sätt att hela mellanstadiet berördes och 220 elever fick stanna hemma. Men Carina Lidberg ser inte att hon hade kunnat göra på något annat sätt. Och hon hoppas att signalen gått fram.

– Jag hade räknat med publicitet lokalt och kanske regionalt, men inte att det skulle bli en riksnyhet. Men jag känner ändå att det kanske har ett signalvärde, ut till alla kommuner och alla politiker att läget är akut på många ställen vad gäller lärarbehörighet och arbetsmiljö. Kanske har jag satt en boll i rullning.

Flest skyddsstopp görs inom vård och omsorg. Utbildningssektorn är den femte största vad gäller antal skyddsstopp.
Flest skyddsstopp görs inom vård och omsorg. Utbildningssektorn är den femte största vad gäller antal skyddsstopp. Bild: Johan Hallnäs/TT
Nya Raketskolan i Kiruna har haft två skyddstopp: 2020 och nu i höst. Ytterligare en Kirunaskola har också haft skyddsstopp. Pressbild.
Nya Raketskolan i Kiruna har haft två skyddstopp: 2020 och nu i höst. Ytterligare en Kirunaskola har också haft skyddsstopp. Pressbild. Bild: Jörgen Medman/Handout

Fakta: Skyddsombudsstopp

Enligt Arbetsmiljölagen (6 kap 7§) kan ett skyddsombud bestämma att ett arbete ska avbrytas, därför att ett visst arbete bedöms innebära omedelbar och allvarligt fara för arbetstagares liv eller hälsa.

Vad som utgör fara för liv eller hälsa bedöms från fall till fall. Ett par exempel: Arbete på hög höjd utan fallskydd, eller arbete med en utåtagerande elev utan säkerhetsåtgärder av något slag.

Om arbetsgivaren accepterar stoppet och håller med om att det finns en fara blir Arbetsmiljöverket inte inblandat. Arbetet återupptas när skyddsombud och arbetsgivare är överens om att risken är undanröjd.

Om arbetsgivaren inte godtar stoppet vänder denne sig till Arbetsmiljöverket och begär en prövning. Efter inspektion beslutar myndigheten om att antingen häva eller fastställa stoppet.

Källa: Arbetsmiljöverket

Bakgrund: Skyddsstoppet på Nya Raketskolan

Torsdag den 15 september meddelades att mellanstadiet på Nya Raketskolan i Kiruna skulle hållas stängt från och med fredag morgon, eftersom huvudskyddsombudet för Lärarförbundet hade beslutat om skyddsstopp. Orsak: Kraftig underbemanning och för stor arbetsbörda för personalen. Med skyddsstoppet fick 220 elever stanna hemma.

Skolans personal, rektor, huvudskyddsombud samt kommunens skolchef inledde arbetet med en handlingsplan för att lösa den akuta situationen.

Skyddsstoppet hävdes från och med onsdag morgon den 21 september. Eleverna kunde då återvända till skolan, men med kortare skoldag. Detta gäller fram till dess mer personal rekryterats.