Rapporten bygger på två Novus-undersökningar där förbundets medlemmar fått svara på frågor om bland annat arbetsbelastning, syn på lön och yrkets attraktivitet.
Förutom att 4 av 10 uppger att de planerar för ett liv utanför myndigheten säger även 7 av 10 att deras avdelning sällan eller aldrig har tillräcklig bemanning för att klara verksamhetens krav.
Många anser att det är viktigt med fler poliskollegor och bättre arbetstider för att öka attraktiviteten, men viktigast för att vilja stanna i yrket är högre lön.
54 procent av de svarande anger att högre lön är den enskilt viktigaste åtgärden för att vilja stanna i yrket.
– Ökningen måste fortsätta till dess att polisyrket blir så attraktivt att man kan behålla de poliser man har, att man kan få tillbaka dem som slutat och att man kan fylla på platserna på polisutbildningen, säger Lena Nitz.
Vid förra avtalsperioden förhandlade facket fram drygt 15 procent i löneökningar över tre år. Men medelgrundlönen för en polis är fortsatt flera tusen kronor under medelgrundlönen för övriga statligt anställda.
– Det är fortfarande så att en polis kan höja sin lön med flera tusen kronor i månaden och få arbetstider som är mellan 8 och 17 måndag till fredag genom att byta arbetsgivare.
Utvecklingen verkar dock gå åt rätt håll. Vid förbundets undersökning 2017 var det 6 av 10 som uppgav att de planerar för ett liv utanför polisen, jämfört mot årets 4 av 10.
– Men siffrorna är fortfarande alldeles för höga. Med tanke på rådande polisbrist måste mer göras för att poliser inte ska vilja lämna yrket, säger Lena Nitz.
Antalet poliser har ökat i Sverige de senaste åren men polistätheten är fortfarande relativt låg, 198 poliser per 100 000 invånare, jämfört med toppen 2010 då den siffran var 216.
Polistätheten minskar dock inte längre, vilket den har gjort tidigare år.
Det finns även stor politisk enighet om att poliserna ska bli fler, och myndigheten själv har därför som mål att det ska finnas över 26 000 poliser i Sverige 2024, att jämföra med dagens cirka 20 500. Målet beräknas nås i början av 2025.
TT: Tycker du att utvecklingen går åt rätt håll?
– Satsningarna man har gjort hittills har ändå gett resultat, och det är därför det är så viktigt att hålla i dem över tid. Men man behöver också fundera på om det går för långsamt, det är fortfarande för många poliser som slutar och vi fyller inte utbildningarna. Mer måste göras för att öka attraktiviteten, säger Lena Nitz.
Marc Skogelin/TT
Fakta: Undersökningarna
Novus Opinion har på uppdrag av Polisförbundet genomfört två medlemsundersökningar om bland annat arbetsbelastning och syn på lön och yrkesattraktivitet.
Den första undersökningen genomfördes 25 februari–13 mars i år, då 3 343 webbintervjuer genomfördes bland förbundets medlemmar i yrkesverksam ålder. Svarsfrekvensen var 51 procent.
Den andra undersökningen genomfördes 8 oktober–22 oktober, med 2 045 webbintervjuer. Svarsfrekvensen var 52 procent.
Undersökningarna är enligt Novus åsiktsmässigt representativa för förbundets medlemmar. Felmarginalerna ligger inom 1,67 respektive 2,17 procent för undersökningarna.
Källa: Rapporten "Konkurrenskraftiga löner för viktiga samhällsbärare" från Polisförbundet
Fakta: Detta vill Polisförbundet
För att höja attraktiviteten inom polisyrket vill Polisförbundet att:
– satsningen på fler poliser fortsätter så att Polismyndigheten får den kapacitet som krävs,
– att satsningarna på polislöner fortsätter fram till att de står i "paritet med yrkets komplexitet och ansvar",
– att "yrkeserfarenhet och yrkesskicklighet premieras" och att lönen anpassas till arbetsuppgifternas svårighet,
– att poliser får fortlöpande kompetensutveckling i form av fortbildning och utvecklings- och karriärmöjligheter
– och att polisutbildningen utvecklas och uppgraderas till en treårig högskoleutbildning om 180 högskolepoäng med tillhörande yrkesexamen.
Källa: Rapporten "Konkurrenskraftiga löner för viktiga samhällsbärare" från Polisförbundet