Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Susanna Honnér på Riksrevisionen som har granskat myndigheternas samarbete mot organiserad brottslighet.

Gnisslande kamp mot organiserad brottslighet

En grupp tunga myndigheter har i uppdrag att gemensamt bekämpa den organiserade brottsligheten. Men samarbetet har stora brister, visar en granskning från Riksrevisionen.

Stora resurser läggs på det gemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet där tolv stora myndigheter ingår.

Men det är svårt att säga hur framgångsrikt samarbetet har varit.

Regeringen, som initierade projektet 2008, har inte satt upp några konkreta mål mer än att den organiserade brottsligheten ska bekämpas. Samtidigt kan myndigheterna inte redovisa vad samarbetet har gett för faktiska resultat, anser Riksrevisionen, som granskat styrningen och uppföljningen av samverkansprojektet.

- Det är en ganska omfattande verksamhet. Efter tio år borde regeringen och de ansvariga myndigheterna veta mer om vad det får för effekter. Målet att tillsammans bekämpa organiserad brottslighet – hur nära är vi? säger Susanna Honnér, projektledare för granskningen.

2,8 miljoner arbetstimmar

De senaste fem åren har myndigheterna lagt mer än 2,8 miljoner arbetstimmar och minst 1,4 miljarder kronor på satsningen – tror man. Myndigheterna har inte kunnat redovisa mer än uppskattningar av hur mycket man plöjt ner i samarbetet.

- Merparten av myndigheterna kan inte säga hur mycket tid och pengar som har lagts på regional nivå och det är där de flesta gemensamma insatser görs, säger Susanna Honnér.

Flera myndigheter uppger dock att pengar är ett problem. Några öronmärkta medel finns inte för samarbetet, utan myndigheterna finansierar sina insatser i det myndighetsöverskridande projektet med pengar från de egna budgetarna. Det riskerar att leda till att myndigheterna måste väga den egna verksamheten mot den gemensamma brottsbekämpningen, enligt Riksrevisionen.

Gemensamt beslut

Myndigheterna fattar gemensamt beslut om vilka insatser man ska göra tillsammans, men eftersom ingen av dem kan styra över någon annan är det upp till varje myndighet hur mycket varje insats ska prioriteras.

På regeringsnivå är projektet i limbo, visar granskningen. Fyra departement är inblandade, men inget av dem har samordningsansvar. Det görs ingen samlad analys och inga regelbundna uppföljningar. Fastän samtliga tolv myndigheter förväntas att vara med i samarbetet har ingen av dem haft det i uppdrag från regeringen sedan 2017. Polisen har i uppdrag att återrapportera om arbetet – men i instruktionen står ingenting om själva arbetet.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förtydliga styrningen och följa upp verksamheten bättre, samtidigt som myndigheterna uppmanas att göra det möjligt att bedöma frukterna och kostnaderna av deras samarbete.

- Vi har ingen anledning att tro att det inte är en väl fungerande verksamhet. Bland myndigheterna är bilden att det är det bästa sättet att komma åt den här typen av brottslighet. Men det är ingen som vet hur effektivt det är, säger Susanna Honnér.