Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Många får möjlighet att börja gymnasiet, efter beslutet från domstolen. Arkivbild.

Gymnasielagen får godkänt – beslutsstopp hävs

Migrationsverket återupptar prövningarna sedan Migrationsdomstolen konstaterat att den hårt kritiserade gymnasielagen får tillämpas. Tusentals ensamkommande kan nu få en ny möjlighet att stanna i Sverige och gå på gymnasiet.

Lagen innebär en ny möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier och trädde i kraft den 1 juli 2018, men har tidigare fått hård kritik och underkänts av två migrationsdomstolar. Det har gjort att Migrationsverket har avvaktat med att fatta beslut enligt gymnasielagen, som har bedömts beröra omkring 9 000 ensamkommande.

Men Migrationsöverdomstolen konstaterar alltså nu i två olika domar att lagen kan tillämpas.

- Underinstanserna ansåg att den tillkommit på ett sådant sätt att det strider mot grundlagen. I det målet anser vi inte att den tillkommit på ett väsentligt felaktigt sätt. Utan man kan tillämpa den helt enkelt, säger Thomas Rolén, kammarrättspresident i Migrationsöverdomstolen.

Klartecken

I det andra målet ansåg underinstanserna att det sänkta beviskravet om identitet strider mot Sveriges åtagande i EU, bland annat Schengenöverenskommelsen.

- Där anser vi att de regler som finns i Schengenöverenskommelsen reglerar förhållandet till när någon ska ta sig in i EU, alltså från yttre gräns. Här är en person som är inne i Sverige, vilket gymnasielagen också säger att man ska vara. Då säger vi att lagen och det här beviskravet inte strider mot någon EU-överenskommelse för det reglerar inte den här situationen överhuvudtaget, säger Rolén.

Domen innebär ett klartecken för Migrationsverket att börja pröva ansökningar enligt gymnasielagen igen.

- Vi är prejudikatsinstans och sista instans, så nu har ju de att pröva om alla andra förutsättningar är uppfyllda för de som söker. Vi säger att lagen skall tillämpas, lagen har tillkommit på ett okej sätt, lagen strider inte mot EU-rätt. Varsågod att börja pröva ansökningarna nu, säger Rolén.

Tiotal bifall

Migrationsverket har gått igenom domarna och kommer att återigen börja fatta beslut.

"Vi kommer att jobba så fort vi kan med de här ärendena nu, så att de sökande kan få besked. Exakt när vi kommer att vara klara kan vi inte säga i nuläget", meddelar rättschef Fredrik Beijer i ett pressmeddelande.

Ansökningstiden sträcker sig till och med söndag den 30 september.

- Vi har haft en organisation beredd på det här. Vi har ju bara slutat fatta bifallsbeslut sedan den 18 juli, och vi har fortsatt att fatta uppenbara avslagsbeslut, säger Johanna Måhlén, presskommunikatör på Migrationsverket.

Totalt har Migrationsverket fått in 9 650 ansökningar enligt den nya gymnasielagen, varav 1 159 avgjorts. Majoriteten är uppenbara avslag – bara ett tiotal ansökningar hann få bifall innan arbetet pausades i somras. Flest ansökningar kommer från region Väst.

Den som får ja på sin ansökan får till att börja med ett uppehållstillstånd på 13 månader. Efter det kan uppehållstillståndet förlängas, men då krävs "aktivt deltagande" i studierna.

Exakt vad som ska avses med det finns det just nu inga riktlinjer för, men det ska tas fram under 2018, enligt Migrationsverket.

Klara vardagen

På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser man att många frågor återstår.

- En del av ungdomarna finns redan i gymnasieskolan, därför att kommunerna haft dem hos sig i flera år och fortsatt att stötta dem i väntan på besked. Men andra ungdomar finns inte i gymnasieskolan, och en hel del otydligheter behöver redas ut både vad gäller ersättningar och rätten att börja på ett nationellt program, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef vid SKL.

SKL efterlyser också besked om hur ungdomarna som får uppehållstillstånd ska klara vardagen och hur det bekostas.

- De som är över 18 år har ett ansvar att ordna boende och försörjning. Men de kommer sannolikt att behöva hjälp med detta. Där får vi lita på att regeringen tar sitt ansvar och ger ersättning till kommunerna på ett rimligt sätt, säger Per-Arne Andersson.