De nationella proven är som bekant tänkta att fungera som en nationell måttstock för betygssättning. Men när Skolverket jämför provresultaten med kursbetygen i matte, svenska och engelska visar det sig att det de stora skillnaderna i betygssättning består – ingen förändring syns under åren 2014–2018.
Skolverket förklarar detta med att det finns en relativ betygssättning i gymnasieskolan – betygen sätts utifrån den genomsnittliga prestationsnivån på den egna skolan. Detta får till följd att det är mindre vanligt med högre kursbetyg än provbetyg på gymnasieskolor med många högpresterande elever. Betygssättningen är alltså mer restriktiv på skolor med många duktiga elever.
En annan, men betydligt mindre bidragande orsak, till skillnaderna är att friskolor är mer generösa i betygssättningen än vad kommunala skolor är.
Skolverket ser en liten skillnad i betygssättning till fördel för tjejer och utlandsfödda, men generellt tycks lärarna i mycket hög grad sätta betyg utan att ta hänsyn till elevernas bakgrund.
Skolverkets slutsats är att lärarna inte kan beskyllas för att göra fel, de grundläggande problemen är i stället inbyggda i betygssystemet. Det är en alltför svår uppgift för lärarkollektivet att nå en gemensam tolkning av kraven för respektive betygssteg, så att betygssättningen blir likvärdig över hela landet. Ska likvärdigheten öka krävs en systemändring, exempelvis att de nationella proven får större tyngd i betygssättningen på skolnivå.
Anna Lena Wallström/TT