Stora fyrkantiga celler guppar på en glittrande yta – det ser ut som att någon försöker lägga pussel vid Hönshyltefjorden vid Åsnen, en av Smålands största sjöar. Just nu pågår arbetet med att sätta ut flytande metallramar täckta med svart duk i vattnet – ruta för ruta – i ett försök att kväva sjögullen.
- Det är nu eller aldrig. Gör vi inte en rejäl ansträngning nu kommer vi aldrig lyckas, säger vattenvårdshandläggaren Annika Smålander på Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Två plantor
Hon arbetar sedan flera år med att sätta stopp för växten, som med sina flytande gröna blad och smörgula blomma liknar en mindre variant av näckros. Vacker men förrädisk – en liten avsliten växtdel blir snabbt nya kolonier som med tiden bildar en tjock, tät matta. När den introducerades här på 1800-talet skulle den pryda dammar och sjökanter. Över hundra år senare kväver den sakta landets drabbade sjöar – från Värmland och ända ner i Skåne.
De första larmen om invasion i Åsnen kom år 2007. Åren dessförinnan har någon planterat ut sjögull i två ynka exemplar, berättar Annika Smålander.
- Det är ju en väldigt vacker blomma så man satte den vid en brygga. Därifrån har det spritt sig. Så satte man en annan planta vid en brygga i ett strömmande parti vid utloppet till sjön, säger hon och skakar på huvudet.
- Från dessa två plantor fick vi 13 hektar sjögull som täcker sjöytan.
Hot mot laxrik å
Arbetet med att bekämpa sjögull är tidskrävande, men har gett resultat. Nu är tiden knapp. 2000 flytande metallramar ska ut i Åsnen innan vårvärmen lockat upp de första bladen till ytan.
Sjögullen, som kan växa med runt tre meter per år, riskerar annars att tränga undan både kungsfiskare och tjockskalig målarmussla – två av de rödlistade arter som finns vid sjön.
- Kommer det in sjögull blir det mörkt. Det kan inte leva något på botten och fisken får dåligt med mat. Får vi dåligt med fisk så kan inte fåglarna få mat heller. Hela sjöns ekosystem påverkas av det här, säger Annika Smålander.
Sjögullet hotar även laxrika Mörrumsån, som befinner sig vid sjöns utlopp.
- Ja, gör man inget åt sjögullet här påverkar det nedströms också.
Inte förbjuden
2011 påbörjade Tingsryds kommun och Länsstyrelsen arbetet i Åsnen. De extrapengar som man fick från Havs- och vattenmyndigheten år 2016 är snart slut, men bekämpningen fortsätter. Metoden, att kväva växten från ytan, har visat sig vara effektiv – men det krävs mer.
Såvida inte allmänheten och turisterna hjälper till är kampen mot sjögull förgäves.
- Den sprids ju med mänsklig aktivitet, den fastnar i båtmotorer och i fiskeredskap. Man paddlar kanot genom en koloni och slår loss små växtdelar som flyter iväg. Och så blir det en ny koloni längre ner, säger Annika Smålander.
Trots alla risker med sjögull finns växten ännu inte med i EU-förteckningen över invasiva främmande arter som är förbjudna att sprida, importera och sälja.
- Man behöver få fram åtgärder så den inte säljs. Många invasiva arter kommer ju den vägen.
Fakta: Vacker men invasiv
Sjögull (Nymphoides peltata)härstammar från Centraleuropa och Asien.
Den planterades avsiktligt in i Sverige, bland annat för dess prydnadsvärde.
Den första dokumentationen av sjögull är från 1870, då den beskrevs som förvildad i bland annat Lunds botaniska trädgård.
I Sverige är den spridd från Värmland och Mälardalen ner till Skåne.
Den sprider sig mycket lätt och bildar täta bestånd som snabbt sprider sig och täcker vattenytan. Växten sjögull växer på vattendjup från noll till drygt tre meter, vilket innebär att den i sort sett kan täcka grunda sjöar helt.
Sjögull är en art som är eller riskerar bli invasiv i Sverige, men den är inte EU-reglerad.
Vattenväxten kan kvävas genom övertäckning med en flytande ram som kläs med svart duk.
Källor: Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Kronobergs län, Naturvårdsverket.
