Att tjejer klarar sig bättre i skolan är inget unikt för Sverige – så ser det ut även internationellt. Men vad många kanske inte känner till är att killarna däremot är vassare i högskoleprovet.
Betyg och högskoleprov speglar nämligen olika förmågor. Medan betygen i högre grad avspeglar flit och motivation, fångar högskoleprovet in kognitiva förmågor, enligt en ny studie från Ifau (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering).
Lika smarta
Det betyder inte att killar och män generellt är smartare än tjejer och kvinnor, påpekar Arizo Karimi, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet, som skrivit rapporten tillsammans med Georg Graetz. Men just i gruppen som väljer att skriva högskoleprovet är män med hög kognitiv förmåga överrepresenterade.
- Man skulle kunna säga att högskoleprovet är en andra chans för killar, eftersom de – trots samma kognitiva förmåga som tjejer – får lägre betyg än kvinnor, säger hon.
Ännu fler
Men vilken urvalsmetod – betyg eller högskoleprov – sållar mest pricksäkert in dem som har störst chans att gå iland med högskolestudierna? Ifau-studien kommer till samma slutsats som andra undersökningar:
- Det verkar som att betygen bättre fångar upp allmän studieförberedelse än vad högskoleprovet gör, säger Arizo Karimi.
Men rapportförfattarna tar inte ställning till vilken tyngd de båda urvalsmetoderna ska ha.
- Tog man bort högskoleprovet helt skulle man sannolikt få in ännu fler kvinnor på universiteten. Det blir en fråga om vad man vill. Vill man ha dem som har bäst förutsättningar att klara sin utbildning, eller vill man ha mångfald? Är man intresserad av att minska skillnaderna i skolresultat kan man kanske rikta in sig på frågan varför killar har sämre motivation, säger Arizo Karimi.
Fakta: Datamaterial
Studien baseras på data om samtliga elever som lämnade grundskolan åren 1993–2012. Uppgifterna rör främst studieprestationer i form av betyg resultat från högskoleprov.
Dessutom omfattar studien data från forskningsprojektet Utvärdering genom uppföljning, om 4000 elever födda 1992. Eleverna har genomfört kognitiva tester och svarat på frågor om motivation för skolarbetet och tid de lägger på läxor.
Källa: Ifau, rapport 2019:9
