Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Sedan i fjol samarbetar svenska myndigheter för att snabbare narkotikaklassa nya syntetiska substanser, så kallade nätdroger.
Sedan i fjol samarbetar svenska myndigheter för att snabbare narkotikaklassa nya syntetiska substanser, så kallade nätdroger. Bild: Jessica Gow/TT

Jakten på nätdroger snabbas på

Drogtillverkarna ändrar en atom i en drog och plötsligt är den inte narkotikaklassad och olaglig längre utan kan säljas på gator och internet. Myndigheterna har haft svårt att hinna med i svängarna, men ett nytt samarbete har lett till snabbare narkotikaklassning och färre döda av nätdroger.

I dag säljs vissa droger på internet och gatan, utan att varken säljare eller köpare begår narkotikabrott. Det rör sig om nya syntetiska, psykoaktiva substanser – så kallade nätdroger – som inte har hunnit narkotikaklassas efter att grundsubstansen förändrats på molekylär nivå.

– Det har uppstått en katt-och-råtta-lek. Vårt jobb är att ta fram information om nya substanser så att de snabbt kan narkotikaklassas, säger Robert Kronstrand, toxikolog på Rättsmedicinalverket.

I Sverige klassas inte hela grupper av substanser. I stället baseras lagstiftningen på enskilda substansers molekylära struktur. En utbytt, tillagd eller borttagen atom, räcker för att en narkotikaklassad substans ska räknas som en ny, helt laglig substans.

– Ta amfetamin som ett exempel, det är ju en substans som har varit narkotikaklassad i en evinnerlighet. Men om du byter ut någonting i dess kemiska struktur så får du en ny substans som inte omfattas av narkotikaklassningen, trots att den kan vara mer potent än grundsubstansen.

Mer effektivt

Sedan 2019 samarbetar Rättsmedicinalverket och Folkhälsomyndigheten för att kunna narkotikaklassa nya preparat mer effektivt. Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag av regeringen att snabba på klassningen av nya psykoaktiva substanser. I samband med det avsattes fem miljoner kronor för att möjliggöra projektet, vars huvudsakliga del bestod i att få fram vetenskapligt underlag för att kunna klassa substanser som narkotika. Rättsmedicinalverket har tack vare sitt forskningsarbete metoder för just det.

– Som en del av vår forskning undersöker vi hur olika droger aktiverar receptorer i hjärnan. Därför skapades ett samverkansavtal där vi åtog oss att studera nya substanser åt Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten bevakar narkotikamarknaden på internet och förser Rättsmedicinalverket med namn på substanser som de vill ha undersökta. Dessa köper sedan Rättsmedicinalverket in. Undersökningarna genomförs i provrör på ett laboratorium där experter tittar på om substanserna aktiverar receptorer på samma sätt som narkotikaklassade substanser, exempelvis heroin, fentanyl eller cannabis. Därefter kan Folkhälsomyndigheten rekommendera en narkotikaklassning.

Omedelbara effekter

I början av 2020 meddelade regeringen att 18 nya substanser som såldes på internet har narkotikaklassats. Enligt Socialdepartementet handlade det bland annat om substanser som har kunnat kopplas till dödsfall i Sverige.

Sju av substanserna kunde klassas tack vare samarbetet mellan myndigheterna. Under året har ytterligare tio substanser klassats efter underlag från Rättsmedicinalverket. Till att börja med fortsätter samarbetet året ut.

– I dag är det många färre som avlider till följd av överdoser av de här preparaten. Det är kul att den forskning man bedriver får omedelbara effekter för samhället, säger Robert Kronstrand.

Jesper Karlsson/TT

Sedan åren 2015–2017 då nätdrogerna skördade ett par hundra liv har regeringen, RMV, FHM, polisen, Åklagarmyndigheten och övriga myndigheter i rättsväsendet och inom folkhälsoområdet arbetat för att få slut på dödsfallen.

Regeringen avsatte fem miljoner kronor för att FHM ska möjliggöra en snabbare klassificering av nya psykoaktiva substanser i enlighet med proposition "2017/18:221”.

Vid Klassningen omfattas flera substanser åt gången och det görs ungefär fyra till sex gånger om året eller beroende på behov.

Källa: Rättsmedicinalverket.