Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Kammarrätten ger Bahnhof delvis rätt

Bredbandsleverantören Bahnhof är inte skyldig att ge polisen tillgång till uppgifter om vissa abonnemang – men måste däremot lämna ut andra. Det konstaterar kammarrätten i en dom.

Enligt kammarrätten behöver Bahnhof inte lämna uppgifter om abonnemang som sparats på grund av den skyldighet att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål som kammarrätten i en dom 2017 bedömt stred mot EU-rätten. Bahnhof ska däremot lämna ut uppgifter om de abonnemang som sparats enligt de regler som tillämpas nu och som gäller misstanke om brott, skriver kammarrätten i ett pressmeddelande.

Otydlig dom

Johannes Welin är chef för samordningsgruppen på polisens nationella it-brottscentrum. Han anser att den dom i EU-domstolen som ligger till grund för kammarrättens beslut är otydlig och öppnar för bredbandsoperatörer att göra egna tolkningar av vilken information de ska ge polisen.

- Vi får ut viss information, men inte från alla operatörer. Vi ser gärna att det blir ordning och reda – samma regler ska gälla för alla, säger han.

Frågan om huruvida bredbandsleverantören Bahnhof behöver lämna över information om sina användare till polisen har prövats i flera instanser. Tvisten uppstod när Bahnhof sade nej till polisen när de begärde ut information om deras abonnenter. Med informationen kan polisen koppla ett IP-nummer till en abonnent, vilket gör att de kan koppla aktivitet på nätet till en specifik person.

Polisen anmälde saken till Post- och telestyrelsen (PTS), som förelade Bahnhof att lämna ut uppgifterna eller betala ett flermiljonbelopp i vite, och som nu alltså också får delvis rätt genom kammarrättens dom.

Problem i utredningar

Bahnhof anser att det är en integritetsfråga, men förvaltningsrätten lade mindre vikt vid det i sin dom i januari. Den ansåg "att de brottsbekämpande myndigheternas behov av att få tillgång till de i målet aktuella uppgifterna väger tyngre än det intrång i den personliga integriteten som ett utlämnade innebär".

- Det här är ett problem i till exempel utredningar om barnpornografibrott. Det är en betydande del av sökningar där man inte får ut någon information om vem som ligger bakom och då tar det stopp i utredningen, säger Johannes Welin.