KI fortsätter utreda falsk forskare

En person har under pseudonymen "Lars Andersson" publicerat vaccineringskritiska artiklar och uppgett sig vara knuten till Karolinska Institutet. Nu utreder lärosätet vem personen kan vara. Föreningen Vetenskap och folkbildning tycker att det låter misstänkt likt vaccinationsmotståndare.

ANNONS
|

Vetenskap och folkbildning arbetar för att främja vetenskap och bekämpa pseudovetenskap. Peter Olausson är författare och föreningens ordförande. Han har studerat antivaccineringsrörelsen närmare, och tycker att det låter som om vaccineringsmotståndare ligger bakom "Lars Andersson".

"Om de har någon moralisk gräns så har vi inte sett den än", skriver han i ett mejl till TT.

Olausson beskriver de svenska "antivaxarna" som "få men högljudda". De är löst organiserade och framför allt aktiva i Facebookgrupper, gärna med inriktning på alternativ hälsa, och på bloggar.

"Hat och misstänksamhet"

Vaccineringsmotståndarna är ingen homogen grupp. Peter Olausson säger att det kan vara allt från personer som är tveksamma till vaccin efter att ha fått felaktig information, till de som har en världsbild där allt är lögn och konspirationsteorier.

ANNONS

"De förstnämnda drivs av något så självklart, evigt och lättmanipulerat som oro över sina barns hälsa. De sistnämnda drivs av hat och misstänksamhet som mycket väl kan övergå till det sjukliga".

Vem som döljer sig bakom "Lars Andersson" är fortfarande ett mysterium. Personen valde, enligt ett mejl till Läkartidningen, att använda pseudonymen eftersom "det är känsligt att publicera vaccinkritisk information".

Fått kontakt

KI fick upp ögonen för "Lars Andersson" efter en artikel i den indiska tidskriften Indian Journal of Medical Ethics nyligen, men pseudonymen har publicerat artiklar sedan 2014.

KI:s presschef Peter Andréasson har fått kontakt med en person via den mejladress som angetts i artiklarna. Personen säger sig ha varit anställd på KI, men preciserar inte när eller hur, och förklarar att orden "tidigare anställd vid" föll bort vid publicering.

- Personen som skriver påstår sig ha tidigare anknytning till KI, men man vet inte om det är sant. Han eller hon avslutar sitt mejl med "författaren".

Just nu undersöker KI om "Lars Andersson" skrivit fler artiklar.

- Just nu bevakar vi och spårar om det finns fler publiceringar och om artikeln i den indiska tidskriften sprids. Framför allt om den sprids med KI som avsändare, säger Peter Andréasson.

ANNONS

- På något sätt har vi lyckats missa det här och vi måste förstås se över våra egna rutiner. Men man får inte glömma att tidskrifterna har ett tungt ansvar för att se till så att den som publicerar verkligen är knuten till den institution de anger.

Nästa vecka kommer Karolinska Institutet att diskutera om ytterligare steg ska tas. Det är oklart vilka åtgärder man kan vidta eftersom ingen vet vem "Lars Andersson" är.

TT

Fakta: Vaccinationsmotstånd

1998 publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Lancet, som larmade om en möjlig koppling mellan autism och trippelvaccin. Larmet ledde till stor oro och många föräldrar vägrade vaccinera sina barn. Också i Sverige sjönk vaccinationsgraden, från 97 procent till 88.

Flera efterföljande studier har dock kunnat visa att det inte finns någon koppling mellan vaccinering och autism. Tidningen BMJ har också kunnat avslöja att den ansvarige för studien, britten Andrew Wakefield förfalskat uppgifter i studien och att han i hemlighet fått hundratusentals dollar av en advokatbyrå som planerade att starta en rättslig process mot vaccintillverkare för en vaccinmotståndares räkning.

Lancet drog 2010 in studien och den brittiska socialstyrelsen GMC har återkallat Wakefields läkarlegitimation. Själv förnekar han alla anklagelser.

På senare år har misstänksamhet och motvilja mot vaccin spridits på flera håll i världen. Till exempel har Tyskland och Italien kämpat mot ett växande vaccinationsmotstånd.

I Sverige är vaccinationsmotståndet inte särskilt utbrett. Enligt Vetenskap och folkbildning finns det några fasta organisationer med vaccinmotstånd högt på dagordningen, bland annat Tandvårdsskadeförbundet och tidningen 2000-talets Vetenskap som har drivit frågan länge.

ANNONS