Kritik mot dubbla signaler från S-MP-regering

Läget är låst, men EU siktar fortfarande på en överenskommelse om ett nytt asylsystem i juni. Den kommer lägga grunden för Sveriges framtida migrationspolitik. Men ger också utrymme för politiskt bråk.

ANNONS
|

På tisdag möts EU:s migrationsministrar en sista gång före EU-toppmötet i slutet av juni. Förhoppningen är att de ska ta ett steg närmare en lösning, så att EU-ledarna sedan kan enas på sitt toppmöte. Hittills har förhandlingarna dock gått trögt.

Den stora knäckfrågan är hur EU-länderna solidariskt ska fördela asylsökande mellan sig om ett eller flera av dem utsätts för en stor flyktingvåg. Framförallt Ungern vägrar gå med på att tvingas ta emot asylsökande.

Arbete pågår

Trots det låsta läget vad gäller omfördelningen, så pågår febrilt arbete med andra delar av EU:s framtida asylsystem.

EU-reglerna kommer att styra hur Sveriges asylpolitik kan utformas. Men det finns ändå utrymme för bråk mellan partierna när de ska enas om nya regler när den skärpta, tillfälliga asyllagen upphör nästa sommar.

ANNONS

En stridsfråga gäller om asylsökande ska få permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd. Den rödgröna regeringen driver som ensamt land i EU att det ska vara möjligt att ge permanenta uppehållstillstånd.

Moderaterna är kritiska till det.

- Man säger sig driva en viss politik här hemma och sedan driver man andra i EU under förhandlingarna, säger Karin Enström (M).

- Jag tycker att regeringen sänder dubbla signaler.

Dubbla positioner

Statsminister Stefan Löfven säger (S) ofta att Sverige inte kan ha mer generösa regler än övriga EU. Och nyligen presenterade Socialdemokraterna sin nya asylpolitik som innebär att den tillfälliga asyllagen med tillfälliga uppehållstillstånd ska gälla tills EU:s gemensamma asylsystem finns på plats.

TT: Vad är beskedet till väljarna – vill S att vi ska ha tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd?

- Nu intervjuar du mig som Sveriges regering och jag redovisar för dig den svenska ståndpunkten, som vi har hämtat i riksdagen. Det är det jag är beredd att kommentera nu, säger migrationsminister Heléne Fritzon (S) när hon samrått med riksdagens EU-nämnd, där det fortfarande finns stöd för permanenta uppehållstillstånd.

ANNONS

Frågan ska dock inte förhandlas på tisdagens möte. Förhandlingar pågår redan mellan EU-länderna, EU-parlamentet och EU-kommissionen. Alla har sin syn på hur långa tillstånd som ska ges. EU-ländernas ingång i förhandlingarna är att tillfälliga uppehållstillstånd ska ges vid den första asylansökan, även om de kan vara flera år långa. Först vid en förlängning ska permanenta tillstånd kunna ges. Även Sverige stod bakom denna kompromiss.

"Inte så ljust"

- Just på frågan om uppehållstillstånd så ser det inte så ljust ut för den svenska ståndpunkten. Däremot har vi inte kunnat hämta någon ny ståndpunkt i riksdagen, för det finns inget konkret förslag som vi synes kunna enas kring, säger Fritzon.

Det senaste kompromissförslaget innebär att det ska vara helt upp till medlemsländerna att reglera längd och typ av uppehållstillstånd.

De sju rättsakter som nu förhandlas i EU begränsar inte Sveriges möjlighet att återinföra mer generösa regler för familjeåterförening. EU kommer inte heller att lägga sig i om medlemsstaterna vill ha egna så kallade skyddsgrunder som skäl för uppehållstillstånd. Det betyder att det är möjligt att gå tillbaka till att ge fler rätt att stanna av "särskilt och synnerligen ömmande skäl". Flera partier anser att reglerna i den tillfälliga lagen är för hårda på dessa punkter och vill se förändringar.

ANNONS
TT

Fakta: EU:s sju asylförslag

EU-kommissionen lämnade förslag till sju olika rättsakter under 2016, som har kommit olika långt i förhandlingsprocessen. Flera av dem förhandlas nu mellan EU-länderna och EU-parlamentet.

  • Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan)
  • Förslag om normer för mottagande av asylsökande
  • Förslag om normer för när personer ska anses berättigade till internationellt skydd
  • Förslag om gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera
  • Förslag om databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande
  • Förslag om att skapa en gemensam asylbyrå
  • Förslag om nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).
  • Fakta: EU-förslag om uppehållstillstånd

    EU-kommissionen föreslog 2016 att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara regel. För flyktingar föreslogs tre år, med möjlighet till ytterligare tre år vid förlängning. För alternativt skyddsbehövande föreslogs ett år, och ytterligare två år vid förlängning.

    Rådet, alltså medlemsländerna, har enats kring att uppehållstillstånden ska vara tillfälliga vid första ansökningstillfället. För flyktingar ska de gälla tre–tio år, för alternativt skyddsbehövande i ett–fem år. Vid förlängning ska det vara möjligt att ge permanent uppehållstillstånd.

    EU-parlamentet föreslår tillfälliga uppehållstillstånd i fem år för båda grupperna.

    Sedan hösten 2017 pågår förhandlingar mellan de tre EU-institutionerna för att jämka sig samman och komma fram till en överenskommelse.

    ANNONS