Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Migrationsdomstolen i Malmö underkänner gymnasielagen, som trädde i kraft 1 juli. Arkivbild.

Kritiserad lag stoppas – "får inte tillämpas"

Den hårt kritiserade gymnasielagen för unga ensamkommande har underkänts av en domstol i Malmö. I praktiken blir den tandlös, enligt en expert. Regeringen vägrar dock att kommentera frågan. Statsminister Stefan Löfven (S) hänvisar till att domen kan komma att överklagas.

Trots kritiken valde regeringen att driva igenom lagförslaget som var tänkt att ge omkring 9 000 ensamkommande unga med avslag en ny chans att stanna i Sverige.

Den del av lagen som domstolen dömer ut handlar om det uppluckrade kravet på att den sökande ska kunna bevisa sin identitet.

"Migrationsdomstolen anser i domen att bristerna i beredningen är sådana att bestämmelsen om sänkt beviskrav inte får tillämpas", skriver domstolen. Ärendet gäller en man från Irak vars identitet inte kunde fastställas.

Riskerar bli tandlös

Chefsrådmannen Fredrik Löndahl, som varit domare i målet, anser att detta kan få stora konsekvenser för en stor del av de asylsökande som hade hoppats få uppehållstillstånd med hjälp av den nya lagen.

- De allra flesta som berörs av den här lagstiftningen har inte möjlighet att styrka sin identitet för att göra den sannolik och med det här synsättet innebär det då att lagstiftningen i de allra flesta fall inte ska tillämpas, så man får inte uppehållstillstånd med de här reglerna.

TT: Då blir alltså lagen mer eller mindre tandlös?

- Ja exakt, så är det.

Dag Stegeland, kammarrättspresident i Göteborg och specialist på migrationslagstiftning, kallar domen för "utomordentligt ovanlig".

- Jag kan inte på rak arm påminna mig om att jag har sett något sådant här förut.

Kritiserad lag

Varken migrationsminister Helen Fritzon (S) eller Stefan Löfven vill kommentera utfallet.

- Vi vet ännu inte om processen är avslutad. Den kan komma att överklagas. Så länge inte processen är avslutad avstår jag från att kommentera, säger statsministern till TT.

- Det här är komplicerat naturligtvis. Men just för att en begränsad grupp satts på väntetid under så lång tid har vi haft ambitionen att ha en tillfällig åtgärd genom att kunna göra ett undantag. Nu får vi se hur processen slutar, säger Löfven.

Maria Ferm, gruppledare för Miljöpartiet och migrationspolitisk talesperson, anser att domstolen har valt att inte tillämpa lagen. Hon hävdar att det inte finns några tveksamheter i propositionen om att ungdomar som inte kan styrka sin identitet också ska få stanna. Hon tycker heller inte att beredningsprocessen gått för fort och poängterar att den nya lagen haft stöd av en majoritet i riksdagen.

- Det är klart att remisstiden var kort, men förslaget har skickats till lagrådet flera gånger och har behandlats i flera utskott. Därefter har en majoritet i riksdagen stött detta, säger hon.

Gymnasielagen fick omfattande kritik från flera remissinstanser innan den trädde i kraft 1 juli. Advokatsamfundet ansåg exempelvis att förslaget var mycket komplicerat och lagtekniskt svåröverskådligt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) pekade i sin tur på att lagen innehöll flera frågetecken gällande kommunernas ersättning och deras möjligheter att planera.

Även Unicef Sverige och Polisen uttryckte kritik mot hur lagen hade utformats.

Kan överklagas

Lagen innebär bland annat att kravet på att den asylsökande ska kunna klargöra sin identitet sänks. Nu ska det räcka med att personen i fråga har försökt klargöra sin identitet, men denna del av lagtexten är alltså inte tillämpbar, enligt Migrationsdomstolen i Malmö.

- Det man kan hoppas på är väl att vårt avgörande överklagas till Migrationsöverdomstolen, som är den prejudicerande instansen. Antingen går de på vår linje eller inte, men då är det det som sedan ska gälla, säger Fredrik Löndahl.

Medan lagen inte vunnit laga kraft meddelar Migrationsverket att de fortsätter handlägga dessa ärenden och tillämpa lagen.

Enligt kammarrätten i Stockholm, där Migrationsöverdomstolen finns, är migrationsmål så kallade förtursmål. Den asylsökande mannen från Irak har tre veckor på sig att överklaga domen.