Kuratorn: Behöver inte vara expert för att hjälpa

I sommar har många fler barn än tidigare hört av sig till Bris och berättat om självmordstankar. Men hur kan man stödja barn och unga i sin närhet som mår dåligt?

ANNONS
|

En viktig förutsättning för att kunna hjälpa en person som lider av psykisk ohälsa är att personen ifråga vågar och vill berätta om sina känslor, vilket inte alltid är självklart.

- Det kan vara svårt att upptäcka att barn mår dåligt, många anstränger sig noga för att dölja det. Det kan bero på att de känner skam eller att de inte vill göra personer i sin omgivning oroliga eller ledsna, säger Sara Walker, kurator på Bris.

ANNONS

Enligt Sara Walker är det viktigt att signalera att allt är okej att prata om och att man som vuxen klarar av att hantera oro. Enkla kommentarer som "visst vet du att jag finns här" och "jag har lagt märke till att..." räcker långt för att barn och unga ska känna sig sedda och våga öppna sig.

Rutiner för samtal

- För vuxna som är oroliga är det viktigt att veta att man inte behöver vara någon expert för att ta kontakt med barnet. Prata om det som oroar dig och skulle det landa helt fel så får man ta om det eller be om hjälp från någon annan vuxen, säger hon.

Stress och sociala medier är två kända faktorer som bidrar till psykisk ohälsa. När den fysiska kontakten mellan människor minskar skapas ett större utrymme för destruktiva tankar att gro.

Enligt barnpsykologen Jenny Klefbom har föräldrar därför ett ansvar att skapa rutiner för kontinuerliga möten och samtal med sina barn, för att kunna uppfatta när allt inte står rätt till.

ANNONS

- Det är ytterst sällan som barn kommer till sina föräldrar och berättar att de mår så dåligt att de inte vill leva längre. Men det är desto vanligare att barn berättar sådant som många vuxna upplever som småsaker. Kanske har någon varit taskig i klassen, det ska man inte vifta bort, säger hon.

Det är okej att tjalla

Många unga vänder sig i första hand till en jämnårig kompis när de mår dåligt. Den som tror att exempelvis en klasskompis är illa ute bör vända sig till en skolkurator eller någon annan vuxen, även om kompisen i fråga inte vill det.

- Som kompis måste man förstå att det finns tillfällen när man måste bryta ett förtroende för att kunna hjälpa. I det långa loppet kommer din kompis att tacka dig, det har jag sett många exempel på i verkligheten, säger Jenny Klefbom.

ANNONS

TT

Fakta: Barnpsykologens råd

Jenny Klefboms bästa råd för att hjälpa barn och unga som lider av psykisk ohälsa:

Skapa fasta rutiner inom familjen för möten och samtal om livet.

Ta "små problem" på stort allvar.

Säg "berätta mer" ofta och visa att du är intresserad av vad barnet upplever.

Agera inte i affekt om du får reda på att ett barn går i självmordstankar utan inkludera barnet hela vägen från samtal till handling.

Identifiera den utlösande faktorn. Det är viktigt att verkligen förstå vad som är roten till problemet.

Informera barn och unga om att de kan vända sig till psykologer och kuratorer i primärvården, på skolan eller på ungdomsmottagningar, och inte bara på Bup.

Uppmuntra och skapa förutsättningar för kompisumgänge. Förutom att äta, sova och stressa mindre så mår man alltid bättre av att vara med människor som man tycker om.

Fakta: Samtalen till Bris i siffror

Sommaren 2018 tog Bris emot totalt 1 631 samtal från barn om psykisk ohälsa.

Det är en ökning med 18 procent jämfört med motsvarande period i fjol.

Mest ökade samtal om självdestruktivitet, 46 procent, och självmordstankar, 41 procent.

Samtal om depression ökade med 34 procent.

Barns samtal om hur de drabbas när samhällets stödinstanser inte fungerar fördubblades, från 312 till 637.

Samtal som rör elevhälsa, andra vuxna i skolan, sjukvården och ungdomsmottagningar har ökat mest.

Hittills i år har samtalen till Bris ökat med omkring 5 procent jämfört med förra året.

Källa: Bris

ANNONS