Samlingsnamnet PFAS syftar till en grupp kemikalier som finns i exempelvis smink, stekpannor, livsmedel och dricksvatten.
Enligt testerna, som gjordes av analysföretaget Eurofin på uppdrag av Naturskyddsföreningen, återfanns höga halter av PFAS i fyra av sju testade paket. Alla svenska insjökräftor inhandlades i matbutiker.
– Det här indikerar både att det finns oroväckande höga halter av PFAS i svenska vattendrag och att det sprids vidare via kräftor till oss konsumenter, säger Karin Lexén.
I år infördes EU-gemensamma gränsvärden för PFAS i såväl livsmedel som dricksvatten för att få ner nivåerna. För skaldjur är gränsvärdet 5 mikrogram per kilo, vilket fyra av kräftpaketen i testerna översteg. Två av dessa var förpackade efter årsskiftet när det nya gränsvärdet trädde i kraft.
Naturskyddsföreningen har därför valt att anmäla försäljningen av kräftorna till Livsmedelsverket och berörda kommuner eftersom man menar att kontrollen brister.
– Myndigheterna måste ta ansvar för att kartlägga och se till att det som säljs i butik går att äta. Det är deras ansvar, säger Karin Lexén.
Fakta: PFAS
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsyror och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 4 700 olika PFAS-ämnen.
PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.
I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar, samt från inomhusluft eftersom ämnena sprids från prylar och material i våra hem.
Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.
Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.
PFAS kan också överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk.
Källor: Kemikalieinspektionen och Karolinska institutet.