EU-minister Ann Linde (S) har inte gett upp hoppet, men känner en allt större oro för att det ska sluta med en så kallad hård brexit. Arkivbild.
EU-minister Ann Linde (S) har inte gett upp hoppet, men känner en allt större oro för att det ska sluta med en så kallad hård brexit. Arkivbild.

Linde: Britterna måste höja budet

Britterna måste höja sitt bud i förhandlingarna om slutnotan för brexit de närmaste dagarna. Annars är risken för en så kallad hård brexit stor, varnar Sveriges EU-minister Ann Linde.

ANNONS
|

För en vecka sedan gav EU:s chefsförhandlare Michel Barnier den brittiska regeringen två veckor på sig att komma med ett nytt bud i dispyten om den brittiska notan för brexit.

Britterna har hittills sagt sig vara beredda att betala 20 miljarder euro, medan EU-beräkningar visar att de brittiska åtaganden som har gjorts troligen uppgår till tre gånger så mycket.

- Efter mina samtal är jag inte särskilt optimistisk till att EU får ett mycket bättre bud, säger Ann Linde efter att ha tillbringat två dagar i London.

ANNONS

"De resonerar tvärtom"

Hon träffade på resan bland annat Storbritanniens brexitminister David Davis, som förklarade att han såg EU-linjen som "fyrkantig och legalistisk" och att slutnotan borde kunna regleras när ett avtal om den framtida handelsrelationen är på plats.

Sveriges och EU:s linje är tydlig enligt Ann Linde.

- Det går inte ju inte att ha en diskussion om framtiden förrän vi vet hur pass mycket eller enligt vilka principer Storbritannien tänker betala. Det handlar ju om hur mycket vi är villiga att ge i ett eventuellt handelsavtal, säger hon.

- Men britterna resonerar tvärtom, tillägger hon.

Fas två i brexitförhandlingarna, om tullar och andra handelsregler, skulle ha inletts redan i oktober. Men oenigheten om slutnotan var då för stor och på ett EU-toppmöte beslöt man att skjuta upp beslutet om att gå vidare i förhandlingarna till den 14 december.

ANNONS

Kan vara kört

Fast några förhandlingsframsteg har inte gjorts sedan dess. Och skulle vad som kallas "tillräckliga framsteg" inte ha gjorts till den 14 december dröjer det tre månader till nästa tillfälle att inleda fas två-förhandlingarna.

Då kan det vara kört, varnar Ann Linde.

- Jag kan inte se hur man ska hinna då. Det blir extremt tajt. Man måste ju vara klara med alla övergripande linjer i oktober 2018 för att hinna med ratificeringar och sedan fortsätta med övergångslösningar efter den 29 mars 2019, när bilan faller, säger hon.

- Det har gått så mycket tid och vi har inte kommit fram. Det gör att det finns anledning till att känna oro, tillägger hon.

TT
Fakta: Viktiga datum i brexitprocessen

2017

29 mars: Storbritannien åberopar formellt Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

19 juni: De första förhandlingarna om utträdesvillkoren mellan EU och Storbritannien inleds.

14 december: EU:s förhandlare hoppas ha nått tillräckligt långt för att kunna börja diskutera ett framtida handelsavtal med Storbritannien.

2018

Oktober: Parterna hoppas ha nått en uppgörelse om utträdet, som ska godkännas av EU-ländernas parlament.

2019

29 mars: Storbritannien kan formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har nåtts eller inte.

2019–2021

Den brittiska regeringen hoppas på en övergångsperiod under de åren med tillgång till EU:s inre marknad.

2021

Den brittiska regeringen hoppas på att ett nytt handelsavtal med EU ersätter det gamla medlemskapet.

Fakta: Det kärvar i förhandlingarnas första fas

Förutom den brittiska slutnotan handlar fas ett i brexitförhandlingarna om medborgerliga rättigheter och den framtida gränsen mellan brittiska Nordirland och EU-landet Irland.

När det gäller medborgerliga rättigheter är avståndet i sak inte stort. Men det har låst sig även där, då den brittiska regeringen inte vill att EU-domstolen ska avgöra framtida tvister när regelverket ska tolkas.

Samtidigt har det börjat kärva i samtalen om hur den framtida gränsen mellan Nordirland och Irland ska se ut. EU:s bud i frågan har avvisats av britterna som ett försök att lägga sig den bilaterala relationen mellan Storbritannien och Irland.

Källa: Utrikesdepartementet

ANNONS